Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
singborg och hälsade på släktingarna...
Gossarna voro naturligtvis ute... Vad finge hon
nu bjuda så rart främmande?...
Han hade frusit, när han kom, och samtalet
gick till en början ganska trögt. Det var annat
förr i världen, då han och Anne-Sophie aldrig
kunde träffas utan att ha roligt åt vad de sade
och aldrig saknade ämnen att tala om. Ilon var
inte djupt anlagd, men hade gott huvud och var
kvick i vardagslag (eller hade varit det! —
nu var hon bara skarp) men hade alltjämt blick
för vad som roade honom att tala om. För
tillfället talade de emellertid bara om vädret
— vilken blåsig och ruskig jul det varit, och
Anne-Sophie frågade naturligtvis pliktskyldigast
efter Edith.
— Jo, tack... efter omständigheterna, så...
Han hade tinat upp och satt och tänkte på
något, som mycket ofta sysselsatte honom och
blev plötsligt långt livligare och mera öppet
förtrolig.
— Om kvällarna, när jag är hemma och har
tid till det, roa vi oss med mina gamla
resehandböcker och göra upp planer till en
långfärd i Sydeuropa... Naturligtvis kan det inte
bli av förrän Edith kan tänka på att resa bort
och överlämna sina plikter åt någon kompetent
person... Men man kan nuförtiden få så ut-
15. — M allin g, Det fatala giftermålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
