Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handen in mot bröstet och satte sig tungt ner
på närmaste stol.
— Vad vill detta säga? — sade han hest.
Vad är det du talar om? Edith?...
— Men Vilhelm — Marianne var nu lika
upprörd som han. Inte kan du taga dig det så
nära?... Något, som inte rör oss... Nog har
du väl också hört folk anmärka på, att Erland
Seiszing hela sommaren och hösten alltför ofta
varit på Oringtofta. Han brukade vara där
kvällarna igenom. Jag undrade själv på det, men
j a g tänker ju så litet på sådant...
— Vem har nu pratat om detta?
— Många. Anne-Sophie har berättat mig det.
— Jaså... Det är Anne-Sophie ... Han satt
stilla ett par sekunder och uttrycket i hans
ansikte hårdnade. Anne-Sophie. Ja, jag minns
ju hennes födelsedag i oktober... Allt
fruntim-mersskvallret. Men jag fäste mig inte vid det —
och inte du heller, vill jag minnas.
Nu hade ju ögonblicket kommit för Marianne
att avfordra honom räkenskap för det, som låg
i bottnen av alltihop: hans egna täta besök påJ
Oringtofta. Men när hon mötte sin mans blick,
vågade hon inte med ett ord vidröra ämnet.
Hon skämdes och hon blev rädd. Nu hade hon
känt Vilhelm så länge och aldrig hade hon i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
