Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljus presenterade sig nu saken för henne —
kom alltjämt igen, och när Georg dagen efter
Henning Waasts besök i rätt självsvåldig ton
och nästan persiflerande skämtade över, att
en av prästflickorna från Oringtofta på balen
i går berättat honom, hur ofta hon såg morbror
Vilhelm resa och hälsa på fru Waast, blev
Anne-Sophie ytterligt uppskakad och moraliskt
indignerad.
— Såg aldrig sådant, Georg, sade hon
strängt. Och alldeles glömsk av, hur hon själv
varit med om att gjuta gift i Mariannes öron,
tilläde hon förmanande:
— Tänk om moster Marianne en gång finge
höra allt detta skvaller!
— Hon skulle nog bara skratta åt det, sade
Georg. Om jag känner moster Marianne rätt...
Det kunde Anne-Sophie inte tro. Eller —
rättare sagt — hon ville inte tro det. Tanken
på brevet till Erland Seiszing hade redan
fullständigt bemäktigat sig hennes fantasi. Just nu,
när han vore utomlands och hon på en tid
inte hade utsikt att träffa honom, vore det lätt
att framställa saken, sådan den i hennes ögon
var, och klargöra för honom, vilka konsekvenser
ryktet, ifall det finge vidare utbredning, kunde
få, både för Waasts och framför allt för Vilhelm
och hans familj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
