Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras bekantskap modifierat och omskapat, hade nu efter
hand blivit högst osäkra och svävande. »Jag förstår mig
inte på henne» — kunde han ofta bittert säga till sig själv
— »jag förstår mig inte längre på att bedöma henne —
jag vågar inte — till den grad otrygg har hon gjort
mig. Vad vet jag — vad har jag någonsin vetat om
hennes känslor för mig?... 1 snart två år har jag nu älskat
henne — tåligt och, på sitt vis, oegennyttigt; jag har ställt
min tid, nästan hela mitt liv till hennes rådighet — vad
har hon någonsin till gengäld givit mig? Ingenting. Ett
samtal eller ett brev då och då — det är allt»...
Ju mera han tänkte över deras förhållande, desto
säkrare visste han med sig själv, att vad honom angick
begärde han icke bättre, än att i morgon dag få taga
henne i sina armar och beskydda och älska henne och
lägga allt till rätta för henne. Det bleve inte lätt — Qud
skulle veta, att det sannerligen inte bleve lätt — han tålde
nästan inte att tänka på stackars Karl Skytte... Hade
det bara varit någon annan karl — en frisk, duktig karl,
med hälsa och framtid. Men han!... Och Malin med
sin omisstänksamhet, sin rena och högst begränsade
erfarenhet av världen — hur skulle hon någonsin kunna
förstå eller förlåta?... Naturligtvis komme denna sak att
kosta honom hans karriär, hela hans yttre ställning —
det betydde icke så mycket. Äregirig var han minst av
allt, ooh några illusioner angående nyttan eller
välsignelsen av sin egen verksamhet hade han rakt inte.
»Världen» var honom också rätt likgiltig. Men ändå... Det
bleve inte lätt, det bleve inte lätt... Men han skulle
vinna henne, hon m å s t e bli hans. Förstod hon eller
förstod hon icke vad som dag och natt var i hans tankar?
Det såg inte så ut. Åtminstone värdigades hon aldrig
låta honom märka, att hon begrep vad det var han öns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
