- Project Runeberg -  Karl Skyttes hustru /
146

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Får jag frimärket, Agnes? tiggde Erik, som kommit
in tillsammans med Ebba.

Agnes hade emellertid — för att riktigt till gagns visa,
hur oberörd och ogenerad hon var — genast flyktigt
ögnat igenom sitt brev. Därpå stoppade hon det åter hastigt
in i kuvertet.

— Det handlar om ingenting, sade hon och skrattade
överlägset. Men hon var ännu röd på kinderna, och
ögonen strålade plötsligt av nöje. Han säger bara att där
är så härligt där nere, och så... och så ville han veta, i
om jag ännu mindes honom... Ni ser att det är returne- !
rat från Düsseldorf, sade hon, i det hon ännu en gång I
omotiverat ärligt framvisade det fyrkantiga kuvertet. |

Men ingen hade synnerligt intresse för utanskriften. .
Henrik Stjerne hade strax fått fatt i kvällstidningarna och I
tycktes redan helt försjunken i dem. Malin sade
ingenting, men hon såg lite tankfull ut, odi Ebba med sin
vaknande kvinnliga instinkt återgav troligen tämligen korrekt
moderns tankar, då hon undrande, halvt ironiskt frågande
utbrast: j

— För det, att det är så härligt där nere, så... så...
tänker han på dig? ... I

Och därpå — efter en kort paus, under vilken hon hela
tiden såg på systern — viskade hon, ohörd av de andra,
oemotståndligt nyfiken:

— Tror du, att han är kär i dig?

— Bevare oss väl — nej! svarade Agnes högt och
mycket otåligt. Varpå hon förtretad reste sig upp och
gick bort och ställde sig vid den mörka glasdörren med
sitt varma ansikte lutat mot rutan.

Men både hennes mor och iar Mte genast ögonen ’
från tidningar och brev och betraktade henne, medan hon i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmksh/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free