Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Du nämnde brukspatron Carter, återtog fadern
lugnare — han tog icke ögonen från hennes av månen fullt
belysta ansikte. Är det kanske genom sonen, som nu är
på Marieholm... Vasa?
— Jag sade ingenting, pappa.
— Ja, de äro ju nära släkt... Du berättade en gång,
att han — sonen, menar jag — på sin tid varit så
ovanligt hygglig emot er där borta i Amerika? ...
— Han var alltid mycket snäll och hjälpsam mot oss,
bekräftade Alexandra uttryckslöst.
— Jag har hört, att han ännu lär vara kvar hos
Stjer-nes... Är det sant?
— Ja.
— Det är minsann en lång visit! Vad vill han där?
Folk påstår, att det är för unga frökens skull...
— Jag vet inte, pappa.
— Han brukar ibland spatsera åt det här hållet...
Jag har sett honom emellanåt... Ser du honom
någonsin?
— En gång har jag sett honom... Hennes röst var
inte riktigt lik sdg — osäker och halvkvävd — och hon
mötte icke faderns blick, som ännu alltjämt oavvänt med
ett visst stickande uttryck vilade på henne.
— Flickorna ha sådana underliga idéer, småskrattade
han. De inbilla sig, att han snokar omkring här på
Rås-näskanten för din skull... Han skrattade igen.
Det var alltför tydligt att fadern hade hört något —
visste något. Hon kände hans stickande blick på sig
bakom lornjetten.
— En sådan idé! sade hon och reste sig upp. Jag,
som så sällan går utanför parken och trädgården...
— Hör på, Xandra — det kom något visst forskande,
allvarligt vädjande, nästan bedjande i hans röst. Du har
11. — Karl Skylte8 hustru.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
