Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändigt ville bli militär med ett sådant hjärtlidande
som han hade... Nå — ske Guds vilja! Karl Niklas
och Eva Skytte böjde sig — inte ovilligt precis, men de
hade dock helst sett, att hon fått bli någorlunda färdig
med sina studier där nere i Paris, när hon nu äntligen
väl var kommen dit. Det var ändå alltid liksom en
borgen för hennes framtid — att hon kunde något.
Malin själv sade icke mycket. Hon uppställde inga
villkor, hon hade ingen vilja — hon gav med glädje sin
framtid, det enda hon hade att giva, åt den man hon
älskade. Och hon älskade honom icke mindre för det, att
han så hänsynslöst fordrade att få bestämma över
bägges deras liv och så otåligt gjorde anspråk på henne som
sin egendom. Hon sade det öppet till Mary, när denna
i sin uppriktiga indignation gick henne in på klingan:
»Min framtid! Min konst! — Är du tokig? Tror du, att
jag skulle ha hållit mera av honom, om han ... om han ...
hade brytt sig om något annat än mig?» När Malin
talade med andra, sade hon icke »älska».
Nu hade åtta år gått sedan den tiden. Malin hade
»kommit mycket ifrån» sina släktingar odi såg dem
sällan. Hemmet och de många små barnen lade nästan
alltid beslag på henne. Hon medgav själv, att hon hade
mycket litet tid att tänka på sina gamla förbindelser —
till och med breven från Mary och hemma ifrån
Munke-boda fingo ofta ligga länge obesvarade. Men nu, sedan
Henrik — något som ju under de sista åren varit
förutsett — verkligen efterträtt sin farbror på Marieholm och
de åter flyttat ned till Skåne, skulle hon nog taga skadan
igen: Niklas och Agnes läste redan för en
småskolelärarinna, och åt de tre minsta hade hon både barnjungfru
och amma. Hon hade också nu — redan första
sommaren de bodde där nere — bett Mary komma: det skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
