Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bondlandet var det sannerligen ingen mening med
tevisiter ...
»Ni vet, jag är för svag att göra motstånd» — han
talade till Malin men såg på Mary — »ni båda ha ju
alltid kunnat linda mig om ett finger...»
Mary rodnade av nöje. Hon reste sig, smärt och rak
i den korta mörkblå cheviotskjolen, som föll tätt åt
höfterna — bröstet liöjde sig kraftigt i den lätta, lediga
sidenblusen. Ansiktet såg så friskt ut under det blonda,
högt uppstrukna håret.
Som hon stod där bredvid det lilla eleganta
tebordet, vars myckna silver strålade i solskenet, var hon
mer än både vacker och ståtlig — hon var, vad
hennes far sikulle ha kallat h i g h b r e d.
»Qud vet, varför Elof inte kan besluta sig!» tänkte
Malin alldeles ovillkorligt för sig själv. »Det är ju klart
som dagen att hon ännu bryr sig om honom.»
Hon gav icke akt på, att Hellwers blick långsamt
åter flyttade sig från Mary till henne själv. Hon tog
sig också bra ut som hon satt där — ljusklädd i den
ljusfläckiga, rörliga skuggan av vinlövsrankorna — med
huvudet starkt tillbakalutat i den högryggiga
korgstolen, bägge händerna på armstöden och de smala,
hög-vristade fotterna korslagda på mattan.
Därpå kom Elof med den oundvikliga frågan, som
Malin — och ännu mera Henrik — alltid avvaktade med
en viss obehaglig spänning:
»Har du egentligen någon tid till att måla nu för
tiden?»
Henrik reste sig litet tvärt upp:
»Det är »bäst, Malin, att du så gott först som sist visar
Mary och Hellwer dina skisser», sade han med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
