Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lilla ljuva, allvarliga mun och halvt sänkta blick under
den låga breda pannan, flätan framdragen över axeln;
Marys stora ögon — tankfulla, litet stränga — i det
regelbundna, ovala ansiktet, inramat av lockar. Så
såg han dem alltså var dag framför sig — så tänkte
han på dem: alltid på dem bägge!
Hon reste sig upp och gick ut på den lilla
gavelverandan, vilken stötte omedelbart intill rummet.
Där — under kaprifolierna stod Elofs egen
amerikanska vilstol — hon kände igen överdraget av
smyr-naväv, vilket hon själv, då han sist var i Stockholm,
hjälpt honom att välja. Hon satte sig ned i den, lutade
huvudet mot kudden — vad’ den luktade av tobak!...
Hon borrade näsan djupt ned i sidentyget. Reste sig så
åter halvt upp och suckade.
över den låga träbalustraden såg man ut över
täppans smala gångar, kantade med lavendel och
buxbom, över rabatterna med reseda, styvmorsblommor och
»gossen i det gröna». Och över planket till gatan
skymtade man handlandens ljusröda trähus med den
dinglande järnblecksskylten: »J. Jönsson: Manufaktur-,
Qalanteri- och Diversehandel» — tårpilarna på
kyrkogården och den gamla kyrkans fyrkantiga, låga torn...
Någon tog i porten utåt gatan och Mary böjde sig
fram över räcket — där var äntligen Elof!
»Nej, Mary!... Det var bra snällt av dig.» De
möttes ovanför den låga trätrappan och skakade
hjärtligt hand. »Var har du Malin? ...»
»Hon hade tyvärr inte tid» — värdinnan, fru
Strömbom, hade nu också kommit ut på verandan.
»Både hon och Henrik bådo (hälsa dig så mycket.»
Elof såg icke särdeles nedslagen ut — tvärtom: det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
