Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon föraktade sig själv för denna tanke; ’hon sade
sig tusen gånger, att det var förnedrande —
förnedrande för henne själv, att i många år ha älskat en man,
som hon nu i det avgörande ögonblicket kunde
misstänka för ett så lågt motiv. Och ändå — denna tanke
trängde sig så obarmhärtigt brutalt in på henne, hon
kunde, en gång fången av den, icke riktigt göra sig fri
från den.
Elof märkte, att hon icke trodde honom. Det grep
honom, ty på sätt och vis — så förekom det honom
åtminstone i detta ögonblick — hade han sagt sant.
Mary såg upp. Hon var blek, oöh det fanns ett
smärtsamt, förvridet uttryck kring munnen, vilket
missklädde henne.
»Jag trodde» — hon talade nästan med besvär —
»att vi nu öppet och utan alla omsvep kunde tala om
detta.»
Detta Marys sätt att obevekligt gå rakt på sak
irriterade alltid Elof. I sitt innersta fann han det
»okvinnligt». Han svarade hastigt:
»Det finns ingenting att tala om. Hon har aldrig
brytt sig om mig mer än hon har brytt sig om — till
exempel — Thomas. Och vad mig angår, så» — han
smålog självironiskt, halvt cyniskt. »Jag borde ha vetat,
att en kvinna som Malin, när hon älskar, alltid föredrar
korpralstypen. Jag var henne aldrig brutal nog...»
Mary skakade på huvudet. »Det är icke det —
icke b a r a det...»
»Jo», sade Elof med en viss kraft. Han stod
framför henne med ena tummen i ärmhålet — ögonen bakom
pincenéen voro en smula hopknipna. »Varför tror du
hon den gången för många år sedan var så intagen i
Heathcote? Jo, först och främst, naturligtvis» — böjde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
