Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otåligt upp odh gick bort till det andra fönstret. Där blev
han stående — med blicken stelt ut framför sig och bägge
händerna i byxfickorna. Fröken Andersson kom sakta,
diskret in i rummet. Han vände sig ’hastigt om — nervöst
känslig för vart ljud.
»Var det baronens mening, att barnen skulle väckas
eller de skulle få sova, så länge de ville?...»
»Är det inte bäst att få dem härifrån så fort som
möjligt?» blandade Mary sig i samtalet. »Man kan ju aldrig
veta, vad det kan vara...»
»Låt oss först höra, vad doktor Hellwer säger, fröken
Andersson.» Han hade börjat gå upp och ned i
rummet och stannade nu framför henne. »Har fröken fått litet
frukost?» Mary såg, hur han gjorde våld på sig för att
synas lugn och behärskad.
»Nu kommer Elof» — de hörde bägge hans steg. »Å,
lilla fröken Andersson» — Mary var så nervös, att hon
riktigt darrade på händerna. »Var snäll och säg till där
ute om litet varmare kaffe. Det här ...», hon räckte henne
den rymliga, stormagiga silverkannan, i vilken solen ett
ögonblick brett skinande speglade sig.
Henrik tordes icke fråga Elof om något. Han blev
stående vid fönstret och vände sig blott om med en
hastig blick.
»Ja» — Hellwer slog sig trött ned vid bordet utan att
först hälsa på Mary — »det ser ju inte riktigt bra ut...»
»Vad är det? — Är det något farligt, tror du?...»
Mary lutade sig fram emot honom. Elofs sätt, som var
så helt vanligt läkaremässigt, lugnade genast hennes egna
personliga farhågor, vilka hon i detta ögonblick icke ens
längre mindes. Hon tänkte nu endast och allenast på
Malin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
