Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagna ögon. Och bredvid henne går
du — du min gode Ernst Gustaf! —
och bär hennes skridskor sotn en riktig
kavaljer och underhåller henne på det
allra allvarligaste nied —ja, Gud vet hvad?
I början hade jag bara lust att skratta
— det hela såg verkligen så komiskt
idylliskt ut, och barnet är ju knappt mer
än sexton år ännu! Och jag vände mig
redan 0111 för att säga det till Albert, som
satt och läste tidningar i sin gungstol,
men så ... så tyckte jag liksom att det. . .
alt det var bäst att låta bli.
Käre Ernst Gustaf, när jag nu talar
så öppet med dig, så försök att komma
ihåg, att vi två ha känt hvarandra sedan
vi bägge voro fem år. Försök att minnas
mig sådan jag var, när vi sutto bredvid
hvarandra i skolan hos fröken Renberg,
och mina tårar och mitt bångstyriga hår
slätade ut allt hvad jag skref på taflan.
Och du hviskade till mig i katekesen och
höll din skyddande hand öfver mig i
svenska historien. Och kom ihåg mig
sådan som jag var under ferierna, då du
kom hem från skolan, och vi byggde
fästningen »Örnnästet» uppe på
Granhällan och du tvang mig att läsa »Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
