- Project Runeberg -  Skyttes på Munkeboda : Hemliv i Skåne 1830 /
19

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framsidan. Solen sken in genom det grönaktiga,
små-rutiga fönstret, vid vilket Beata satt och nu reste sig från
sin väv för att hälsa på kusinen.

— Vad här är trevligt, kunde Joachim, som under
den sista halvtimmen känt sig fullkomligt husvill, icke låta
bli att säga. Har kusin något emot, att jag slår mig ner
en stund?

Beata röjde välvilligt undan spolar och skyttlar från
den enda trästolen och bad honom artigt taga plats.

Samtalet gick till att börja med rätt trögt. Dels var
Beata litet blyg, och dels var hon rädd för att mamma
skulle komma och se, hur lat hon var. Ty inte passade det
sig, att hon hela tiden satt och slamrade med väven, då
hon skulle underhålla kusin Joachim. Inte förrän han
tillfälligtvis kommit att nämna, att han sett faster
Charlotte övervaka utläggandet av vävräckorna på blekplatsen

— den goda vårsolen skulle nyttjas — kom det riktigt
liv i samtalet.

De talade om trakten, som Joachim knappt sett sedan
sin barndom, och han frågade efter vilket umgänge det
egentligen fanns på orten.

Beata nämnde pliktskyldigast prostens och
lagmannens, »men det var så långt borta», hon suckade. — Och
så, det kom litet dröjande, liksom tvekande, baron Stjerne
på Marieholm.

— Nils Olof Stjerne? frågade Joachim intresserad. Det
hade funnits liksom ett slags hemligt förbehåll i hennes
röst, vilket tydligen lovade mera och väckte intresse.

— Ja... Beata satt och gungade med foten på
tram-porna och vägde skytteln i handen med nedslagna ögon.

— Nå?... forskade Joachim uppmuntrande. Det var
ju klart, att hon hade något att säga, som hon hellre än
gärna ville ut med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmskytt/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free