- Project Runeberg -  Skyttes på Munkeboda : Hemliv i Skåne 1830 /
33

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Men Agneta, hur i all världen bär du dig åt!

Hon hade blivit helt blek och såg förskräckt upp till
honom med de stora bruna ögonen rakt under hans. Han
var varm och upphettad av den hastiga ritten i den skarpa
vårvinden, som han på backarna måst kämpa sig fram
emot, en smula bländad, liksom förvirrad av det rika
solljuset — nästan utan att veta vad han gjorde, tryckte han
lilla Agneta fastare intill sig och släppte henne icke igen.
Deras ögon möttes i en lång, leende blick.

— Gör det ont, kusin Agneta? mumlade han.

Och med en förvirrad, svindlande känsla — utati att
kunna göra sig reda för varifrån den kom — viskade
Agneta, att hon »trodde nog», att det gjorde ont — i foten...

— Sätt dig ned! Han satte henne varligt men bestämt
ned i soffan, och innan hon kunde ana, vad han ämnade
göra, böjde han ett knä framför henne och löste hastigt
korsbandsskon från foten.

— Men kusin Joachim... Hon rodnade, men lät honom
hållas — en smula generad, men ännu mera nyfiken,
leende böjd fram över honom.

— Om man frotterar den en smula, så går det över,
han gned försiktigt den lilla varma foten i den
hemstic-kade bomullsstrumpan mellan sina händer. Han såg upp
och deras ögon möttes igen.

Så böjde han sig djupt ned och gjorde, vad han
naturligtvis aldrig skulle ha gjort — han lutade sin kind mot
vristen och kysste den.

Det hördes springande steg i trappan. Agneta, röd
som blod om kinderna och ända ned på halsen, satte foten
hårt mot golvet, och Joachim sprang upp.

Det var bara Beata. Hon kom in med det stora
förklädet fullt av matäpplen, en skåT och ett par silverknivar i
handen.

3. — Skytte» på Munkeboda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmskytt/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free