Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej, det är också bara helt kort tid sedan han
flyttade dit, men mamma är syssling med frun. Han är från
Småland, tilläde Beata med den litet medlidsamma, nästan
föraktliga betoning, varmed en genuin göing talar om
smålänningar.
— Och Susen har varit i pension i Växjö och talar
uppländska, pladdrade Beata vidare.
— Fröken Fagerhjelm! parodierade Agneta skälmskt
med ett rätt vällyckat försök att säga hårda r.
— Och tänk, det gör inte ens kusin Joachim, som har
varit så länge i Stockholm! Beata såg bort på honom med
erkännande beundran.
— Det gör ingen skåning, som har aktning för sig
själv, svarade Joachim tvärsäkert.
Agneta började nu fullständigt återvinna sin fattning.
Hon lade bägge armarna i de korta, rödrutiga
värkensär-marna på bordet och böjde sig skälmaktigt fram:
— När nu kusin Joachim får se Susen... Hon erfor ett
retande, hittills okänt nöje i att »bry» Joachim.
— Min Susen, min Susen — admirabel! Quelle tigure!
härmade Beata uppsluppen krigsrådet och vred ett par
inbillade mustascher uppåt. Krigsrådet hade harskår och bar
skägg.
— Och så beundrad hon är! fortfor Agneta i samma
ton. Hon har redan varit förlovad med tolv gradpasserare!
Joachim skrattade högt och böjde sig fram för att
riktigt se in i Agnetas skälmaktigt segervissa, retsamt leende
bruna ögon. — Och så unnar kusin Agneta mig att bli den
trettonde! sade han med låtsat förebrående, med ögonen i
hennes.
— Nej, den förste löjtnanten! svarade Agneta med
en liten mockant komplimang. Hennes ögon fingo plötsligt
omedvetet ett uttryck av övermod och jublande triumf, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>