- Project Runeberg -  Skyttes på Munkeboda : Hemliv i Skåne 1830 /
38

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bordet med ryggen emot henne och ansträngt betraktade
ett ytterst otydligt kopparstick över slaget vid
Breiten-feld högt uppe på väggen.

Det började strax krusas och komplimenteras, och
major skan bad så många gånger om ursäkt, för det att ingen
hade varit tillreds att taga emot herrarna.

Baronen förklarade ytterst omständligt, att han och
hans vän ett par dagars tid varit i Kristianstad för att
söka tinga på en smula foder åt kreaturen — som vanligt
fram på vårsidan, hade naturligtvis hans eget tagit slut.
Nu tillät han sig att göra en titt inom på Munkeboda och
kanske — ifall det icke alltför mycket besvärade
herrskapet — stanna där aftonen över.

Majorskan förklarade artigt, att det naturligtvis icke
kunde vara frågan om besvär då det gällde så kärt
främmande, och vred redan i tankarna beslutsamt av nacken
på tre av sina bästa tuppar, medan hon med detsamma
gjorde ett hastigt överslag över, hur mycket det kunde
tagas ifrån kalasmaten till i morgon afton, utan att
subtraktionen märktes.

Nu kom majoren in, i nystärkta fadermördare och på
förhand i gott lynne vid utsikten till ett parti whist och en
extra stark romtoddy på kvällskvisten.

Medan majorskan åter försvann för att skyndsamt ge
order om eldning i kontoret — förmaket kunde det ändå
inte tjäna något till att tänka på — började de tre herrarna
tala om foderbristen och nattfrosten och svårigheten att
få gott utsäde.

Baron Nils Olof Stjerne till Marieholm — »friaren»,
som Joachim kallade honom — var en storväxt, starkt
byggd herre på ungefär fyrtio år, blond, fyllig och
röd-brusig, med hög kal panna och stora, utstående blå
ögon. Han ansågs i allmänhet för att se bra ut, ansik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmskytt/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free