Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nå, du min skapare, har man hört på maken! Och
det sitter han här och säger mig — mig, Nils Olofs egen
mor, rakt upp i ansiktet.
Joachim hade rest sig upp. — Jag har kommit hit för
att tala med Stjerne om det, och det är ju så gott att
friherrinnan får veta det med detsamma. Agneta Skytte —
det har jag svurit på — gifter sig aldrig i världen med
någon annan än mig.
Då Joachim började tala, hördes redan röster och steg
i förstugan. Friherrinnan lyfte hastigt handen som för att
tysta på honom, men det var för sent. I detsamma han
yttrade de sista orden, trädde baronen åtföljd av Figge
Wallqvist in i salen.
Nils Olof Stjerne stod mitt i dörren, han hade
naturligtvis ögonblickligen fattat, hur alltsammans hängde ihop,
vilket ju heller icke var konstigt, så klart och tydligt som
Joachim uttryckte sig.
— Vad satan... ? Det var det enda, han på stående
fot kom sig för att säga.
Det blev ett ögonblicks paus. Därpå gick Stjerne
långsamt fram i rummet och vände sig, mörkröd äv vrede,
direkt till Joachim.
— Vad satan skall detta betyda? frågade han
beslutsamt, med en viss värdighet.
Friherrinnan hade rest sig upp, hon samlade ihop sina
trådar och lappar.
— Ja, ja, pågar, när friherrinnan Malvina blev
upprörd, talade hon med alla samma starkt oförfalskade
skånska, som hon annars reserverade för sina drängar och
torpare. Slåss nu om tösen, det är det enda reella sätt
man kan avgöra sådant på, när det skall vara honnett.
Men slå inte ihjäl varandra, det behövs inte.
Nils Olof Stjerne höll dörren öppen för sin moder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
