Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först till dig, emedan jag ansåg det lämpligast och... och
... mest honnett, han höjde plötsligt stolt huvudet, att du,
som mest intresserad i saken, först fick veta, hur det
stod till.
— Vidare! ropade Stjerne brutalt. Han satt och
trummade hårt med fingrarna på bordet; allteftersom Joachim
återvann sin självbehärskning, förlorade han sin.
— Det är ingenting vidare, svarade Joachim ytterst
saktmodigt. Det är bara det, som du nu har hört tre
gånger, att Agneta vill ha mig och inte dig.
Nils Olof Stjerne reste sig upp och slog handen i
bordsskivan, så att det rungade.
— Vill hon det? Det skall bli lögn! ropade han utom
sig av raseri.
— Sakta i backarna, bror Stjerne! Joachim blev nu
också het om huvudet. Uppger du icke dina anspråk med
godo, så finner jag väl ett medel att tvinga dig.
— Res med henne till Norrbacka gästgivaregård,
liksom du gjorde med den andra slynan. Efter det kan du
vara förvissad om, att Nils Olof Stjerne inte skall
reklamera skatten!
Joachim höjde ovillkorligt hotande sitt ridspö, som han
icke på hela tiden lagt ifrån sig. — Vet hut! ropade han
förbittrad, du talar om fröken Skytte!
De tego bägge ett par ögonblick båda två liksom
skamsna och avkylda genom Joachims hetsiga påminnelse.
Stjerne satte sig åter tungt ned i en stol och bligade tyst
men arg som en tjur med sina stora blå ögon på Joachim,
vilken stod framför honom, smärt och rak, med hatten i
hand och ridspöet under armen, färdig att gå sin väg.
Så reste baronen sig upp. Han sade långsamt och
behärskat, med ansträngt lugn:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
