Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— V e t du det? ropade majorskan förbluffad. Vera i
all världen har haft den oerhörda fräckheten att berätta
dig... ?
— Jag vet alltsammans, upprepade Agneta tonlöst,
denna gång med tydlig ansträngning.
De förstodo alla plötsligt, att hon talade osanning, att
hon rakt ingenting visste, att hon, ömtålig i sin egen
renhet, ädelmodig i sin kärlek, instinktlikt intet ville veta,
som i hennes egna och andras ögon möjligen kunde
nedsätta den man, åt vilken hon nu en gång givit sitt lilla
stolta hjärta.
Och utan att vänta på svar, utan att se på någon, utan
att vilja möta Joachims blick, då han — plötsligt blek av
sinnesrörelse, häftigt, med utsträckt hand — tog ett steg
fram emot henne — gick Agneta Skytte långsamt ut ur
rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
