- Project Runeberg -  Skyttes på Munkeboda : Hemliv i Skåne 1830 /
128

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

överuppsikt, kände hon sig strax på egen botten och
återvann genast all sin vanliga säkerhet och världsvana. Med
verkligt intresse och stor älskvärdhet visade hon den tyste
men uppmärksamme Nils Olof sina planteringar och
arrangemang.

Till slut kommo de in i en liten berså, som Karin Maria
särskilt protegerade, och i vilken hon upphängt en
eols-harpa, som hon nu ville visa baronen.

Emellertid — hon hade knappt, med pekfingret ivrigt
uppräckt mot hängbjörken, börjat med sina förklaringar,
förrän han plötsligt böjde sig fram och, i det han lätt lade
handen över Karin Marias, avbröt henne.

— Fröken Karin Maria, började han nästan högtidligt

— det spända förhållandet mellan honom och flickorna
under »frieriet» hade gjort, att de aldrig kommit att lägga
bort titlarna — ni är den enda, som jag utan alltför stor
olust kan tala med om... om... Han stannade, såg på
henne och satte sig plötsligt tungt ned på gräsbänken med
ett: tillåter fröken?

Karin Maria böjde artigt på huvudet; hon tog själv
plats ett stycke därifrån.

— Jag har, började han åter med någon förlägenhet
och utan att se på henne, hela denna månad inte hört
något angående Agneta. Icke ett ord, han såg hastigt upp.

— Ja, sade Karin Maria osäkert, jag vet icke...

— Ni vet, under vilka förhållanden vi skildes?... För
mig icke särdeles gynnsamma eller hoppfulla... Han såg
åter vädjande upp på Karin Maria. För första gången
blev hon klart medveten om, att han verkligen hade
mycket vackra blå ögon och mycken »känsla» i blicken.

— Herr baron, sade hon plötsligt bestämt, lika formellt
som han, men med vänligt och uppriktigt allvar, ni har en
gång gjort mig den äran att önska er mig till syster. Till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmskytt/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free