Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu en gång i dörren och tog plötsligt sin yngsta dotters
huvud mellan bägge sina händer, i det hon, med mera 1
värme än hon annars ansåg nyttigt eller ens passande att
visa sina barn, kysste henne på bägge kinderna. i
— Sov gott! sade hon bara, harklade sig litet och gick
lort ut ur rummet.
Men Agneta och Beata reste sig upp med armbågarna
mot huvudgärden och huvudet i handen och viskade länge
— ända tills tupparna började gala utanför fönstren och
den ljusa augustidagen grydde i öster.
i
Husets tre döttrar stego tidigt upp följande morgon —
frukosten skulle dukas ute i lusthuset, bordet och mammas
stol skulle konstfärdigt klädas med blommor. I sina tunna
korsbandsskor utan klackar smögo de sig nedför trapporna
och tystade på Bengta, som tanklöst gnolade på en visa,
medan hon städade förstugan.
Där stod redan mamsell Fiken och väntade på dem och
kusin Joachim med en stor kniv i handen, just färdig att gå
ut och skära björk- och granris. -
— Vill inte kusin Agneta gå med? frågade han
oskyldigt, så att stugpigan Bengta och de allesamman kunde
höra det.
Agneta svarade icke strax. Hon såg ut på den ljusa,
litet disiga sommarhimlen utan sol, vilken lovade en riktigt
varm dag, och band sin stora hatt med blommorna över
frisyren.
— Gå du bara, Agneta lilla, auktoriserade Karin
Maria henne myndigt. Du kan kanske hjälpa Joachim att
bära hem kvistarna. Och hon tilläde likgiltigt, liksom i
förbigående:
— Mamma frågar inte efter dig ännu på en stund. Du
vet, hon ligger alltid så länge på sin födelsedag...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
