Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III :s tunga skattepålägg, tålt sina herrars frånvaro under
krig och örlig och utskrivning av godsets bästa ungdom,
samt ärligt betalt sin skärv till »blodsstyvern» 1809 —
Munkeboda hade icke kunnat bära den unge Joachim
Skyt-tes romantiska entusiasm för »friheten» och utförandet av
hans djärva, i blodet borna, efter hand rotfästa
demokratiska teorier. Det hade fordom funnits tider, då jorden låg
i träde året runt och skogarna hänsynslöst fälldes; men ek
och tall växte till igen, och när bättre (dagar kommo,
svedjades ljung och ogräs av på nytt och åkrarna buro åter råg
och havre — domänen förminskades aldrig.
Men den siste ägaren av Munkeboda hade frigjort och
styckat sin »bundna» jord och låtit bönder och torpare
köpa åkerlappar för billigt pris. Han hade utan att straffa
dem — ty »en Skytte gjorde aldrig sak av bagateller!» —
låtit dem skjuta sitt villebråd och köra hem hela lass av
ved och enris ur sin skog samt hade lugnt leende sett på,
hur deras kreatur systematiskt snyltade sig till bete på
hans ägor. Och han hade byggt skolor för sitt folk och
skrivit sitt namn som borgen för böndernas lån i de nya
sparbankerna, som han hjälpt till att upprätta; ensam, på egen
bekostnad hade han dränerat jorden och torkat ut mossarna
för att bekämpa den gemensamma fienden:
kvällsdim-morna och nattfrosten. Och under alla dessa år hade han
naturligtvis — såsom det överensstämde med hans ärvda
begrepp om gammal svensk gästfrihet — hållit öppet hus
på Munkeboda för vem som ville gästa honom. Det
maltstarka ölet jäste i brygghuset och brännvin, kaffe och
punsch bjöds envar, som hade ärende till gården. Men
fi-listeerna samlade sig i Simsons hus och med hjälp av den
evigt unga Delila — den bedårande, löftesrika gudinnan i
den frygiska mössan, som varit hans ungdomskärlek,
vilken han gjort till sitt livs mål och ärelystnad att tjäna —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
