- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / I. Bandet /
109

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OCH DB TUB SY8THARNA I BAGØDAD.

109

v8nde hem med djup bedröfvelse och fruktan. Efter hemkomsten föregaf
jag, att jag mådde illa; min gemål kom in till mig och sade: hvad har
händt dig, o min herrskarinna, under det du var ute? — Och hvad är
detta för ett sår, — tillade han, — som du har der på kinden, just i den
köttigaste delen deraf? Jag svarade: när jag begärde din tillåtelse och i
dag gick ut för att handla något tyg till kläder, kom en med bränsle lastad
kamel emot mig i trängseln; ett vedträd slet sönder min slöja och sårade
min kind, som du ser; du vet §jelf, att gatorna i denna stad äro så trånga.

— Han utropade: i morgon skall jag begifva mig till ståthållaren och klaga
för honom; han skall hänga hvarenda vedförsäljare i staden. — Vid Allah!

— sade jag, — belasta icke ditt samvete med någon orättvisa mot dem,
ty sanna förhållandet är, att jag red på en åsna, som skyggade med mig,
så. att jag föll till marken, der jag på en käpp gjorde mig illa i kinden.

— Om det är så, — sade han, — skall jag i morgon begifva mig till
Djafar El-Barmeki och berätta saken för honom, så skall han låta döda
alla åsnedrifvare i staden, — Vill du, — sade jag, — låta döda alla dessa
menniskor för min skull, när det, som hände inig, skedde efter Guds beslut?

— Utan allt tvifvel, — svarade han, — och med dessa ord fattade han
våldsamt uti mig, sprang upp och uppgaf ett ljudeligt rop, då dörren
genast öppnades, och in störtade sju svarta slafvar, som släpade mig från
min säng och kastade mig midt på golfvet. Derpå befallde han en af dem
att fatta mig i skuldrorna och sätta sig öfver mitt hufvud, medan en annan
skulle sätta sig på mina knän och hålla fast mina fötter. Sedan
framträdde en tredje, som höll ett svärd i handen och sade: o min herre, skall
jag hugga till henne ined svärdet och klyfva henne i tu, på det hvar och
en af dessa måtte taga ena halfVan af henne och kasta den i Tigris att
uppslukas af fiskarna? Ty sådant är straffet för den qvinna, som icke
håller sin ed och icke efterkommer kärlekens lagar. —Min gemål svarade;
hugg till, o Saad! Slafven, som höll det blottade svärdet i handen, sade
nu: upprepa din trosbekännelse och tänk efter hvad du vill hafva
uträttadt; med ett ord, gif tillkänna din yttersta vilja, ty detta är det sista
ögonblicket i ditt lif! — Gode slaf, — svarade jag, — släpp mig lös ett
ögonblick, på det jag måtte kunna efterkomma din anmaning! Och jag
lyfte mitt hufvud samt tilltalade under bittra tårar min gemål med följande
verser:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/1/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free