- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / II. Bandet /
3

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN PUCKELRTGGIGE.

3

mot den ^juka, och soin skulle han hafva fallit utfor trappan och dött.
Men hur skall jag bära mig åt med en, som ljutit döden i mitt hus? O
Esras åsna! — Han lyfte upp den puckelryggige och bar honom ifrån
husets gård upp till sin hustru samt berättade henne, huru det gått till. —
Hvarföre sitter du här och sölar bort tiden? — sade hon. — Om du
fortfar på det sättet, tills det blir dager, så äro våra lif förlorade. I stället
skola vi, du och jag, bära upp honom på taket och kasta ned honom till
vår granne Musulmännen; han är sultanens hofmköpare, och till hans hus
komma kattorna ofta och äta hvad de finna der^der finnes det också
råttor i stor mängd, och far den döde ligga der en natt, så skola hundarne
vädra upp honom, samla sig dit och äta på honom, så att ingenting blir
qvar. Juden följde detta råd; han och hans hustru släppte ned
puckelrvg-gen på den stenlagda gården, ställde honom der mot väggen och
skyndade ned från sitt tak, när detta blifvit väl bestäldt.

Den puckelryggige hade icke stått der länge, då husets egare kom
hein, öppnade porten, gick öfver gården med ett tändt ljus i handen och
varseblef en Adams son, som stod i vrån strax invid köket. Han
utropade: hvad vill detta säga? Vid Allah, den tjuf, som stulit vår egendom,
är ingen annan än en Adams son, som tager hvad han kommer åt af
kött och fett, fastän jag kan förvara det undan kattor och hundar; och
om jag sloge ihjäl alla kattor och hundar i hela denna del af staden,
skulle det ändock icke l\jelpa, ty tjufvarne komma ner ifrån taken. —
Med dessa ord fattade han uti en stor klubba och slog till tjufven
dermed, trädde derefter närmare intill honom och gaf honom ett nytt slag på
bröstet, så att den puckelryggige föll ned, då han fann honom vara död;
men nu började han bli ängslig och ropade: det finnes ingen kraft eller
magt annat än hos Gud! och han fruktade för sitt eget lif och utbrast:
förbannelse öfver fettet och köttet och öfver denna natt, då denna mans
öde gått i fullbordan genom min hand! Nu betraktade han honom
närmare, såg, att han var puckelryggig, och sade: är det icke nog, att du
har puckel på ryggen, skall du dessförutan också vara en röfvare och
spjäla köttet och fettet? O Beskyddare, tag mig under ditt nådiga hägn! —
Derpå lyfte han upp honom på sina skuldror och gick bort ifrån sitt hus
just när det var som mörkast oeh stadnade icke, förrän han burit liket till
början af bazaren, der han ställde puckelryggen på fötterna mot väggen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/2/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free