Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■il
BERÄTTELSEN OM
Jag vill fötøa med dig och afvakta det, sora der kan vederfaras mig. —
Så snart nästa natt kommer, — sade eunuchen, — bör du begifva dig
till den moské, som furstinnan Zubydeh låtit bygga vid stranden af
Tigris; der skall du göra din bön och tillbringa natten. — Jag skall gerna
och med nöje efterkomma din befallning, — sade jag.
När det blef natt, begaf jag mig i enlighet härmed till moskéen och
förrättade min bön samt tillbragte natten derstädes; men så snart det
da-gades, blef jag varse två eunucher, som nalkades i en liten bat, hvilken
innehöll tvenne kistor, dem de buro in i moskéen. Derefter aflägsnade
sig den ena af dem, men den andra stadnade qvar; jag betraktade honom
med uppmärksamhet, och si! det var densamma, soin varit bemedlare
mellan oss, och kort derefter kom fruntimret, min handelskund, dit till oss.
Jag gick henne till mötes, då hon nalkades till mig och omfamnade
henne! Hon kysste mig och grät; men sedan vi samtalat en stund, lät hon
mig lägga mig uti en af kistorna oclr låste igen densamma efter mig.
SlafVarne kommo nu med en hel mängd tyger, med hvilka de fyllde de
öfriga kistorna, hvilka äfvenledes igenlåstes och nedfördes till båten tillika
med den kistan, hvari jag befann mig. Fruntimret följde med, och sedan
både hon och kistorna kommit om bord, grepo slafvame till årorna och
rodde fram till den ädla ftirstinnan Zubejdehs palats. ’Nu böljade
kärleksruset dunsta bort hos mig och lemna rum för eftertanken; jag ångrade
hvad jag gjort och bad Gud om befrielse från min farliga belägenhet.
Imellertid hade de anländt till Klialifens Port, der de lade till, förde
alla kistorna i land och buro dem in i palatset. Men höfdingen för
dörrvaktarne, som sofvit, då de anlände, blef nu väckt genom ljudet af deras
röster och ropade till fruntimret: kistorna skola öppnas, på det jag måtte
fa se hvad som är uti dem! — hvarefter han steg upp och lade sin hand
på den kista, uti hvilken jag var gömd. Mitt förstånd öfvergaf mig, mitt
hjerta ville nästan spränga mitt bröst, och mina lemmar darrade; men
fruntimret sade: dessa kistor tillhöra furstinnan Zubejdeh, och om du
öppnar dem eller rifver om uti dem, skall hon bli vredgad på dig, och då är
det förbi med oss alla. De innehålla ingenting annat än tyger, färgade
med olika färger, utom denna kista, på hvilken du lagt din hand; deri
finnas äfven några flaskor fyllda med vatten från brunnen Zemzem i
Mekka, och om något af vattnet rinner ut på tygerna, så skall det förderfva
deras färgglans. Nu har jag varnat dig; syelf må du bestämma ditt hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
