Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN PUCKELRYGGIGB-
75
till mig, hvartill han biföll. Jag begaf mig sedan ut för att köpa något
stèkt fisk, och när jag kommit hem dermed, satte vi oss ned att spisa.
Då tog min hustru en bit bröd och en bit fisk, hvilka hon stoppade i
hans mun, men qväfde honom dermed, så att han dog. Jag tog honom
på mina armar och bar honom till denna läkare, der jag lemnade honom
qvar; men läkaren kastade in honom uti hofinköparens hus, och
hofinküpa-ren narrade honom mäklaren på halsen. — Sådan är berättelsen om det,
som hände mig i går. Är icke det mer underbart än tilldragelsen med
den puckelryggige? /
Fartaittalnc af Berittclaea am den PackelrTBilse.
När konungen hört denna berättelse, befallde han några bland sina
hofmän att följa ined skräddaren och skaffa barberaren dit. Han sade till
dem: hans närvaro är oundgänglig, ty jag vill höra hvad han säger, och
det kan bli orsaken till allas er befrielse. Derefter skola vi anständigt
begrafva den puckelryggige i jorden, ty han har varit död sedan i går, och
vi skola uppresa en minnesvård på hans graf, eftersom han gifvit
anledningen dertill att vi fatt höra dessa sällsamma berättelser.
Hofmännen och skräddaren kommo snart tillbaka och medförde
barberaren, hvilken de- inställde för konungen. Konungen betraktade honom
och fann honom vara en gammal man, som redan öfverskridit sitt nitionde
år, hade mörk ansigtshy, men hvitt skägg och hvita ögonbryn, små öron,
stor näsa och ett utseende af stolthet och trotsighet. Konungen log, då
han fick se honom och sade till honom: du tystlåtne man, det är min
önskan, att du för mig omtalar någon af dina berättelser. — O tidens
konung, — inföll barberaren, — hvad är orsaken dertill, att denna Christne,
denna Jude och denna Musulman äro här, samt att den puckelryggige här
ligger död midt ibland er? Och hvad är upphofvet till denna stora
församling? — Hvarföre frågar du detta? — sade konungen. — Barberaren
svarade: jag frågar det, på det konungen måtte finna, det jag icke är
någon förveten menniska och icke en sådan, som blandar sig i det, hvilket
icke kommer honom vid, saiqt att jag är fri från den pratsjuka, för
hvilken man beskyller mig. Jag är nämligen nog lycklig att hafva ett
tillnamn, som fullkomligt uttrycker mitt skaplynne; folket kallar mig för den
Tystlåtne, och, såsom skalden säger:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
