Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
BERÄTTELSEN 011 SLR ED-DIN
för lagen och religionen, läkarekonsten, tidräkningen, tillika med musik och
sång. Då sade veziren: tör hennes herre hit till mig! Och mäklaren förde
honom genast dit, och si! han var en främling, som lefvat så länge, att
tiden förvandlat honom till endast ben och skinn, såsom skalden sade:
Hvad tiden gjort mig darrande och svag! Tiden Br sträng och stark.
Jag kunde fordom gä utan att tröttna; nu är jag matt och kan icke gå.
Och veziren sade till honom: ar du nöjd med att för denna flicka
erhålla tiotusende guldstycken af sultanen Mohammed, sonen af Sulejmàn
Es-Sejni? Främlingen svarade: eftersom hon är ämnad åt sultanen, blir det
min skyldighet att gifva henne till skänks åt honom utan betalning.
Veziren befallde, att penningarne genast skulle ditföras, och vägde upp
guldstyckena i främlingens närvaro, hvarefter slaf-mäklaren vände sig till
veziren och sade; med vår herre vezirens tillåtelse önskar jag tala. — Låt
höra hvad du har att säga? — svarade veziren. — Det är min tanke, —
sade mäklaren, — att du icke skall föra denna flicka till sultanen i dag,
ty hon har nyligen anländt hit, och ombytet af luft har inverkat på henne
samt resan tröttat henne. Låt henne heldre förblifva hos dig i ditt palats
under en tid af tio dagar, på det hon måtte få hvila ut, så skall hennes
skönhet vinna derpå; för henne sedan i badet och kläd henne i dyrbar
drägt samt föy henne till sultanen, — då skall du bli så mycket mer
välkommen hos honom! Veziren förkastade icke mäklarens råd, utan gillade
det och förde henne till sitt palats. Der gaf han henne ett enskildt rum
och lät henne dagligen få hvad hon behöfde af mat och dryck tillika med
allt annat, som erfordrades, och behöll henne på detta sätt någon tid hos sig.
Men veziren El-Fadl hade en son, som liknade den skinande
fullmånen; hans anlete strålade, helsans rosor blommade på hans kinder, och han
hade på dem ett födelsemärke, liknade en liten kula af ambra, bevuxen
med ett grått fjun. Ynglingen visste ingenting om flickan, och hans
fader hade varnat henne samt sagt till henne: vet, att jag köpt dig åt konung
Mohammed, Suleymån Es-Sqjnis son, och jag har en son, hvilken icke kan
se någon enda flicka i staden utan att förklara henne sin kärlek; derföre
skall du hålla dig undangömd för honom och vakta dig för att låta
honom se ditt ansigte eller höra din röst. Jungfrun svarade: jag hör och
lyder! — och han lemnade henne samt gick sina färde. Men det hände
sig, efter ödets beslut, att hon en dag begaf sig uti badet, som fanns i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
