- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / II. Bandet /
139

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EIJUBS SON, KÄRLEKENS SLAF. 139

Kut el-KuIub; och morgonen derefter befallde khalifen, att allt, som
vederfarits Ghanim, från det första till det sista, skulle skriftligen antecknas och
införas i minnesböckerna, på det hans eftakommande måtte betänka det,
beundra ödets skickelser och i allt anförtro sig åt Honom, som skapat
både natt och dag.

ETTHUNDRADESJUNDE TILL ETTHUNDRADETRETIONDESJUNDE

NATTEN.

Berättelsen om Tadj el-fflnlnk och prinsessan Dnnja.

1 fordna dagar låg det bakom Ispahåns berg en stad, kallad
El-Me-dineh El-Khadra, och i denna stad herrskade en konung, som hette
Su-lejniàn. Han var frikostig och välgörande, rättvis och ädel, högsinnad och
menniskovänlig; resande kommo till honom från alla håll, och hans rykte
var utbreddt öfver alla länder. Han regerade lång tid i ära och trygghet;
men han hade inga barn och inga gemåler.

Han hade en vezir, som nära liknade honom i goda egenskaper, uti
frikostighet och andra dygder; och det hände sig en dag, att konungen
sände bud till veziren och, när denne kommit inför honom, talade som
följer: o vezir, mitt hjerta är bedröfvade mitt tålamod slut, min kraft
försvunnen, för det jag eger hvarken gemål eller barn. Sådant är icke
vanliga förhållandet med konungar, som herrska öfver rika och fattiga, utan
de hafva sin glädje uti att kunna lemna efter sig barn och genoin dem
erhålla en talrik afkomma. Propheten (Gud välsigne och bevare honom!)
har också sagt: ingån äktenskap o.ch förskafTen eder afkomlingar, på det
j måtten tillvexa i antal, ty jag vill göra eder talrikare än alla öfriga folk
på uppståndelsens dag. Hvad är nu ditt råd, o vezir? Säg mig hvad du
finner vara rådligast? — Men när veziren hörde dessa ord, strömmade
tårar ur hans ögon, och han svarade: vare det fjerran ifrån mig, o tidens
konung, att jag skulle tala om det, som tillhör den Allbarmhertige att
afgöra! Vill du, att jag skall bli kastad i helvetets eld genom den
Alls-mägtige Konungens vrede? — Vet, o vezir, — svarade hans herre, —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/2/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free