- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / II. Bandet /
194

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

BERÄTTELSEN OM TADJ kt.-siuLUK

hon haft. — Hurudan var denna dröm? — frågade han. Hon svaradei
hon låg i sömn en natt och drömde, att hon såg en fogelfängare, som
satte ut sitt nät på marken och rundt deromkring strödde några
hvete-korn, men sedan satte sig nära derinvid; och i närheten fanns det icke
en enda fogel, som icke närmade sig till nätet. Bland foglarna såg hon
tvänne dufvor, en hanne och en hona; och under det hon hade sina
blickar fästa på nätet, blef dufhannens fot snärjd deri, och han böljade rycka
derpå, for att komma lös; alla de öfriga foglame flögo nu hasteligen bort
derifrån, men hans maka återvände till honom, flög omkring honom, satte
sig på nätet och började, medan fogelfängaren hade sina ögon vända
derifrån, att hacka på den maska, hvari hannens fot fastnat, och att slita
uti densamma med sin näbb, tilldess hon frigjort hans fot, då hon flög
bort tillika med honan. Derefter kom fogelfängaren oeh satte nätet i
ordning återigen och tog sjelf plats på något afstånd derifrån; det dröjde icke
länge, inan foglarne åter slogo ned och dufhonan fastnade i nätet, då
alla de öfriga foglarne flögo sin väg och bland dem äfven dufhanneo,
som icke kom tillbaka till sin maka, så att fågelfängaren, när han kom
dit, fångade dufhonan och slog ilyäl henne. Men prinsessan Durya
vaknade förfärad ur sin dröm och sade: sådan som denne Br hvarje manlig
varelse; hos dem finnes det ingenting godt; män äro i allmänhet titan
-all välvilja för qvinnor. — När gumman slutat sin berättelse för Taitø
el-Muluk, sade han till henne: o min moder, jag önskade få kasta en enda
blick på henne, om äfven döden skulle följa derefter; upptänk derföre
någon list, på det jag måtte fa se henne! — Vet, — sade gumman, —
att hon har en trädgård, som tillhör hennes palats, och der hon söker
förströelse; dit kommer hon en gång hvaije månad genom en port, som
är blott far hennes räkning, och der stadnar hon i tio dagar. : Den tid>
då hon sålunda begifver sig dit att förströ sig, är nu inne, och när dettt
sker, skall jag komma till dig och underrätta dig derom, på det da måtte
begifva dig dit och träffa henne. Men du bör vakta dig för att lemna
trädgården, ty det är sannolikt, att, när hon ser din skönhet och
älskvärdhet, hennes hjerta skall bli betaget af kärlek till dig; kärleken är
nämligen det kraftfullaste medlet till åstadkommande af en förening.

Han svarade: jag hör och lyder! Han stod upp och lemnade boden,
tillika med Aziz, hvarefter de bägge, beledsagade af gumman, återvänd»
till sitt härberge och visade henne, hvarest detta tar beläget. Då sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/2/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free