Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och shems ek-kahab.
19
Sinnet år bekiamdt, ängesüuUhetcn stegrad, ögat sömnlöst och kroppen ulan krafter,
Tålamodet Sr slut, skilsmessan fortfar, förståndet är i oreda, och hjertat eger ]ag
icke längre qvar.
Vet, att veklagan icke släcker bedröfvelsens låga, men mildrar dock
plågorna hos den, som lider af längtans qval och förtäres af
ski|jsmes-sans bekymmer. Jag vill dock söka tröst i tanken på en "förening" och
ihogkomma skaldens ord:
Om det i karleken icke vexlade obehag och tillfredsställelse, hvar funnes då det
behagliga i bref och budsändningar?
När Abu-l-Hasan läste detta bref, väckte det plågsamma känslor hos
honom, och dess innehåll smärtade hans innersta. Han lemnade brefvet åt
slafvinnan, och när hon tagit det, sade Ali, Bekkårs son, till henne: för
tiil din herrskarinna min helsning och meddela henne min ängslan och min
trånad samt huru kärleken heherrskar mig oinskränkt; säg henne, att jag
är i behof af någon, som kan rädda mig ur förödelsens haf, och befria
mig från denna min belägenhet! Han grät, och den likaledes gråtande
slafvinnan tog afsked och aflägsnade sig.
Abu-l-Hasan gick tillika med henne, men skildes snart ifrån
slafvinnan och begaf sig till sin handelsbod; men när han satt der, kände han
sitt l\jerta beklämdt; det låg en tyngd öfver hans bröst, och han visste
icke hvad han skulle tänka om den ställning, hvari han befann sig.
Under det återstående af dagen och den derefter fötøande natten förblef han
försänkt i <jupa tankar; men dagen derpå begaf han sig til Ali, Bekkårs
son, och satt hos honom, tilldess de öfriga besökande aflägsnat sig, då
han frågade honom, huru han befann sig. Ali böljade då klaga öfver
sina bekymmer, öfver sin kärlek och sin olycka samt upprepade följande
ord af skalden:
Före mig hafva menniskor klagat öfver karlekens qval; för både lefvande och döda
Sr skilsmessan bitter.
Hen sådana känslor som de, hvilka lefva i mitt bröst, har jag aldrig hört omtalas
och icke heller sett någonsin förr.
Och Abu-l-Hasan sade till honom: aldrig har jag sett eller hört
omtalas en sådan älskare som du. Hvarför är du så utom dig, hvarför denna
pjunkighet och denna oro, när föremålet för din kärlek gifver dig kärlek
tillbaka? Huru skulle det då vara, i fall du älskade en qvinna, som vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
