Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och shems en-nahar.
37
om bord pà din båt, på det jag måtte söka henne på floden j hvem vet,
om jag icke kan fa några underrättelser om henne. Han lät mig gå om
bord på båten och rodde mig utefter floden ända till midnattstid, då jag
såg en båt nalkas till porten. Båten roddes af en man, och andra män
sutto deri, men midt ibland dem låg en qvinna utsträckt; roddaren
fortfor att ro, tilldess han uppnått stranden, och när qvinnan fördes i land,
betraktade jag henne med uppmärksamhet, och si! det var Shems
en-Nahår. Jag lät likaledes föra mig i land och begaf mig till stället, utom
mig af glädje att fa se henne, sedan jag förtviflat om att någonsin få
göra det; men när jag hunnit frain, befallde hon mig att gifva tusen
guldstycken åt den man, som fört henne i land; jag och de bägge
slafvin-norna förde henne derpå till sängs, der hon under det återstående af
natten oroligt kastade sig; tnen niir det blef morgon förbjöd hon slafvinnoma
och eunucherna att träda in till henne den dagen. Dagen derefter befann
hon sig något bättre, ehuru hon för mina ögon såg ut, som skulle hoi»
hafva stigit upp ur grafven; jag stänkte rosenvatten i hennes ansigte, bytte
om kläder på henne, tvådde hennes händer och fötter samt talade med
henne, tilldess jag förmått henne att smaka en bit mat; jag gaf henne
äfven något vin att dricka, ehuru hon hade föga smak derför.
Sedan hon börjat repa sig, sade jag till henne.- o min herrskarinna,
lugna dig, ty du har utstått svårigheter tillräckligt och har varit din
undergång nära. Hon svarade: goda flicka, döden skulle varit mig lättare
än det, som vederfarits mig, ty det såg ut, som skulle mitt lif varit
förfallet, och som skulle det för mig icke hafva ftmnite någon räddning.
När röframe fört oss från juvelerarens hus, togo de nämligen oss i
förhör och sade: hvem är du, och hurudan är din sysselsättning? — men
jag svarade: jag är en sångerska. De trodde mig och gjorde sedan Ali,
Bekkårs son, åtskilliga frågor, sägande: hvem är du, och hvilket är ditt
stånd! — då han svarade: jag är en man af det lägre folket. Derefter
tvungo de oss att följa med ända till deras boning, dit vi uti vår
förskräckelse följde dem utan motstånd. När de hvilat sig hemma i sin egen
boning, betraktade de mig med större uppmärksamhet, sågo de nipper,
halsband och juveler, med hvilka jag var prydd, började misstro min uppgift
och sade: sådana nipper eger ingen sångerska. De tillade: var
sannfärdig mot oss och berätta oss verkliga förhållandet! — Men jag svarade
dem icke, utan tänkte vid mig sjelf: nu skola de döda mig för att komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
