Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH PRI3SES8AN BGDUR.
61
Allah, ingendera Vif dem fir mer eller1 mindre skön fin den andra, utan de
likna den ena den andra på det närmaste i skönhet och älskvärdhet, i
vext och behag, och i dessa hänseenden kunna de icke .sägas särskilja
sig firån hvarandra, fur det de äro af olika kön. Jag vill derföre föreslå
ett aftnat sätt att afgöra frågan, och detta är följande: vi skola väcka
dem hvar för sig, utan den andras vetskap, och den af dem, hvilken då,
blir som mest upptänd af kärlek täl den andra, den skall erkännas såsom
den andra underlägsen i skönhet och behag.. Ditt förslag är, förträffligt,—
sade Mejmuneh, — och jag gillar det. — Äfven jag gillar det, — inföll
Dahnash.
Genast förvandlade sig Dahnash till en insekt och bet Kamar
ez-Zemàn på ett köttigt ställe af hans hals. Kamar ez-Zemån förde strax
handen till halsen och gned sig på d?t 6täUe, der bettet tagit, ty det
vållade honom en häftig smärta; men när han väade sig åt sidan,
varseblef han, att han bredvid sig hade någonting, från hvilket det utgick en
doft, angenämare än muskns, och sora kändes ytterligt fint och mjukt.
Kamar ez-Zemån undrade hvad det kunde vara och reste sig genast. Vid
första blicken på den, som tåg vid hans sida, varseblef han, att det var
«n jungfru, lik en dyrbar perla eller en bländande sol, smärt och smal
som bokstafven EHf, fullkomligt vext, högbarmad och purpurkindad. tJnder
det Karoar ez-Zemån sålunda betraktade prinsessan Budur, konung
El-Ghaprs dotter, samt fäste sina blickar på hennes skönhet och
älskvärdhet, der hon låg i sömn vid hans sida, såg han henne vara klädd i ett
*nt Venetianskt linne och på hufvudet försedd med en slöja af guldtyg,
prydd med juveler, hvaremot kring halsen slingrade sig ett halsband af
dyrbara ädelstenar, sådana knappt någon konung kunde anskaffa. Haps
förstånd stadnade stilla vid denna syn, och han sade vid sig sjelf-’ hvad
Gud vill, det måste ske, och hvad Han icke vill, det sker icke. Derefter
vände han på henne och försökte att väcka henne; mèri hon vaknade icke,
ty Dahnash hade försänkt henne i djup sömn. Kamar ez-Zemån fattade
derpå hennes hand, skakade på thenne och sädet o min älskade, vakj upp
och se livenö jag är; jag är Kamar ez*Zetøån.r Mèiil bon vaknade, icke
och rörde icke hellfer pa sitt hufvud. En hel timme1 förblef han försänkt
i tankar på: henne oeh sade vid sig sjelf: om min aning är sann, så! är
denna jungfru den, med hvilken min fader önskar förmäla mig, och
hvilkens: hand jag undèr trenne^ års tid afslagit; men, prisad vare Gud, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
