Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH MIINSKS8AN BCDtJR.
<>9
dela mig förhållandet med henne, förrän du först skulle bli slagen och
misshandlad? Stig nu upp, du stackars gamlè man, och beratta mig hvad
du vet oin henne! — Då sade veziren: talar dü om jungfrun med de
undersköna anletsdragen och den tadelfria vexten? — Ja, — svarade Kamar
ez^Zemàn; — säg mig, o vezir, hvem som förde henne till mig och lade
henne att sofva bredvid mig; och säg mig, hvarest hon nu befinner sig,
på det jag måtte kunna begifva mig till henrte! Och om min ftder,
konung Shah Zemàn, gjort detta för att pröfva mig genom den sköna
jungfrun och i afsigt att förmäla mig ined henne, så är jag gerna villig
dertill. Endast för det jag vägrade att gifta mig, har han gjort allt detta åt
mig, j mitt hjerta üpptSndt karlek till henne och sedan skiljt henne ifrån
mig. Men nu flr jag villig att förmäla mig. Jag säger ännu en gång,
att jag är villig dertill. Underrätta min fader härom, o vezir, och gif
ho-noid det rådet att förena mig med denna jüngfru. Jag önskar ingen
annan ärt henne, och mitt hjerta har aldrig älskat någon annan. Statt
derföre opp, hasta till min fader och råd honom att skynda med min
förmälning; men derefter skall du återvända till mig snart, utan dröjsmål.
Veziren kände sig knappast öfvertygad om sin befrielse från Kamar
ez-Zemån, förriin han väl kommit ut ifrån tornet, och han sprang, ända
tilldéss han stod inför konung Shah Zemån. Konungen sade till honom:
o vezir, hvadan kommer det sig, att jag ser dig i denna belägenhet, och
hvem är det, som Varit elak nog att göra dig mehn, så att du blifvit så
uppskrämd, som du tyckes vara? Han svarade: jag medför nyheter åt dig.
— Hurudana äro de? — frågade konungen. — Vet, — svarade veziren, —
att din son Kamar ez-Zemån blifvit slagen med vansinne. — När konungen
hörde dessa ord, blef dagsljuset mörker för hans ögon, och han sade: o
vezir, förklara för mig beskaffenheten af min sons vansinne! Veziren
svarade: jag hör och lyder! Han berättade för konungen allt, hvad dennes
son hade gjort, hvarefter konungen sade till honom: mottag den
underrättelsen, o vezir, att, till belöning för meddelandet om min sons vansinne,
jag ämnar låta afstå ditt hufvud och fråntaga dig min ynnest, du
nedrigaste bland vezirer och uslaste bland emirer! Jag vet, ott du varit
orsaken till min sons vansinne, genom det skilndliga råd, som du gaf mig
först och sist Vid Allah, om någon olycka eller vansinne drabbat min
son, skall jag låt* nagta dig fast vid muren, der du skall få tömma
be-dröfvelsens kalk!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>