Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1«8
berått elsen om prins kamar ez-zbmak
nom varse, grep han tfll svärdet, hisade mot lejonet, högg in sVflrdeé
mellan dess ögon och dödade det.
Lejonet sjönk liflöst till jorden, och emiren reste sig upp, förvånad
öfver dess död, samt blef varse El-Am^jad och £1-As’ad, sin beherrskares
Söner, stående derinvid; då kastade han sig till deras fötter och sade til!
dem: vid Allah, o mina furstar, det skulle vara orätt, om jag ville mot
er handla så lågt, att jag skulle döda’ er. Måtte den, som dödar er,
upphöra att lefva! Med mitt lif skall jag friköpa ert! — Han stod upp,
omfamnade dem och frågade, huru de kunnat lossa sina band och komma
till honom. De underrättade honom, huruledes de hade varit nära att
försmägta af törst, och huruledes den ena lyckats lossa sina band, så
att han kunnat befria sin broder, alldenstund de aldrig haft någonting ondt
uti sinnet; derefter hade de följt spåren, tilldess de kommit till honom.
När han hört deras berättelse, tackade han dem för hvad de gjort och
lemnade skogen tillika med dem. Då de kommit ut ur skogen, sade de
till honom: o farbroder, gör som vår foder befellde dig! Men han svarade:
Allah förbjude, att jag skulle företaga någonting ondt emöter! VeWndock,
att jag ämnar afkläda er era kläder och ikläda er mina samt fylla tvänne
glasflaskor med lejonets blod. Derefter skall jag begifva mig till
körningen och säga honom, att jag dödat er. Men ni skolen resa tifr ett
annat land, ty Guds jord är stor. Och veten, mma företar* att skiljsmessa?]
från er kommer att bli smärtsam för mig! — Sedan hah så talat, brast
han och de bägge unga männen i tårar. De sistnämda klädde af sigsma
kläder, och emiren iklädde dem sina egna samt begaf sig till konungen.
Han hade vecklat ihop kläderna och inlagt ynglingarnes skjortor i ea
säck, som han medförde, samt fyllt de bägge flaskorna med lejonets blod;
men säcken lade han framför sig på hästryggen. Nu tog han aftked af
ynglingarne, begaf sig till Btaden, infann sig hös køntmgen och kysste
golfvet inför hans fötter. Konungen såg, att hans ansigte» hy var
förändrad (orsaken dertill var hans- äfventyr med lejonet), och trodde, att detta
härledde sig derifrån, att han dödat hans söner; derföre blef han glad och
sade till honom: har du fulländat ditt värfY Skattmästaren1 svarade» ja,
herre konung! Och han lemnade konungen kläderna samt de Med Modet
fyllda flaskorna. Konungen sade tilf honom: har du ahmärkt någonting
vid deras beteende, och hafva dte giftit dig hågöt Uppdrag?’ Han svarade?
de underkastade sig utan motsägelse och voro sitt öde undergifna; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
