Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH P*1NS£8&U< BUDB*. 127f
veti värjt hert» iwfejtilfc nu, och honom -æfatø jag straffa,.. Flicfatjn,
syntes lugnad;Af El-Amcüads förklaring, och de skämtade med. hvarandra,
drucko och roade sig tillsammans och fortforo dermed, tilldess solen nä^
stån gått ned. i .
Då kom Bahàdir in till dem, Han hade bytt om .kläder, omgjondab
sig och på .fötterna tagit ett par skor, sådana de brukas af slafvar; nu
helsade han, kysste golfvet, korslade sina händer och lutade ned sitt hufn
vud, lik en, som erkänner sin brottslighet. El-Am^ad gaf honom ett vredh
gadt Ögonkast och sade till honom: huru kommer det till, att du drQjlså
Unge-borta, du; skamlösaste bland slafvar? — O min herre, svarade haft
jag var sysselsatt med att tvätta mina kläder och visste icke, att du yør
bär, ty så väl min som din bestämda tid är skymningen och icke pufit
på dagen. Då gaf ElrAmdjad till ett vredgadt utrop och sade till hønootø
du ljuger, du skamlösaste bland slafvar! Vid Allah, jag måste piska dig*
— Derpå stod ban upp,, kastade Bahàdir till golfvet, fattade en käpp och
gaf honom några Utta slag. Men flickan stod upp, ryckte käppen ur;
hans hand och började bulta Bahàdir så allvarsamt, att hans tårar rpqqq
och han bad om förekoning samt bet ihop sina tänder. El-Amdjad
ropade till henne: gör icke så! Men hon svarade: låt. mig släcka min vrede;
på honom! Då ryckte Ei-Am4jad käppen ifrån, henne och stötte henne un-;
dan, hvarefter Bahàdir stod upp, torkade tårarna ur sina ögon och stod
en stund uppvaktande dem, hvarpå, han sopade salen och tände lamporna.
Men hvaije gång som Bahàdir kom in eller gick ut, for flickan gt empt
honom i ohöfviska ord och förbannelser, så att El-Amdjad blef vred på
henne och sade till henne.- vid Allah (hvars namn vare præadt!), låt bli
min slaf, ty vid sådant som detta är han icke van!
Så fortforo de att äta och dricka, och Bahàdir fortfor att uppvakta
dem ända till midnatten, då han blef trött af uppassandet och efter t‡en
bestraffning, som ban undergått, så att han lade sig att sofva och snarka
midt i salen. Flickan, som blifvit berusad, sade då till El-Amtød: $tatt
upp, tag detta, svärd, som hänger här, och afslå hufvudet på din slaf|
Gör du icke det, så skall jag finna medel till ditt eget förderf. —
Hvilken ond ande har besatt dig, frågade El-Anujjad, att du vjll döda min
slaf? Hon svarade: uqjet skall icke bli fullständigt, om jag icke får hans
lif; och om du icke stiger upp, så skall jag sjelf stå upp, och döds hor
nom. Då sade El-Amctøad; vid Allahs bud besvär jag dig, att du icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
