Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
BERÄTTELSEN’ OM
Han svarade: alla köpmannens söner bäfva förhäft sig öfver mig och sagt
till mig, att en köpinanssons ära består blott i att resa för att förtjena
silfver- och guldstycken. Då sade hans moder: min son, önskar du resa?
Han svarade: ja! Hou frågade honom: till hvilket land skulle du ünska
begifva dig?— Till staden Baghdad, — svarade ban; — ty der förmenar
man dubbla värdet för sina varor. — Då sade hans moder: inin son, din
fader är i besittning af mycken rikedom; men om ban icke åt dig
anskaffar några varor för sina penningar, så skall jag göra det för mina.
Han svarade: den bästa bland välgerningar är den, som verkställes
ögonblickligen, och om godhet skall bevisas, så är no tiden inne dertill. —
Hon kallade på slafvame och sände dem till de tjenstemän, som brukade
packa ihop tyger och varor, lät öppna ett förrådshus och derur för hans
räkning taga ut så mycket varor, att tio mulåsnebördor kunde packas
tillhopa.
Under tiden hade hans fader sökt sin son Ala ed-Din i trädgården,
men icke fuunit honom der längre. Han hörde sig sålunda om efter
honom och fick veta, att han bestigit sis mula och begifvit sig hein, di
han genast satt upp och likaledes red hem; när han kom till sitt hos
och såg de hoplagda handelsvarorna, frågade han, hvad detta hade att
betyda. Hans hustru meddelade honom hvad köpmännens söner hade sagi
till Ala ed-Din, och när fadern hört det, talade han tiH sonen: omiuson.
förbannelse hvile öfver alla resor i främmande land! Guds apostel (mitte
Gud beskydda och bevara honom!) har nämligen sagt: lycklig den nas,
som lefver redligen i sitt land! — och hos de Gamle hette det: afhåll
dig från att resa, om det än icke vore längre än en mils färd! — Vidare
sade han till sonen: har du beslutit att resa, och vill du icke affctå från
denna föresats? Ala ed-Din svarade: jag måste resa till Baghdad roed
handelsvaror, eJfer skall jag draga mina kläder af och taga en
dervisch-drägt på mig samt begifva mig ut att vandra genom all land. Då sadt
hans fader: jag är icke i behof och vet icke af någon nöd, utan är tvärt
deremot i besittning af stor rikedom. Derpå visade han honom alla de
rikedomar i tyger och handelsvaror, som han egde, och sade till honom:
jag har tyger och andra varor, passande för hvilket land som helst. Af
sådana varor lät han honom se fyrtio tillrättalagda mulåsnebördor, och pà
hvardera bland dessa stod dess pris, tusende guldstycken. Derpå sade
ban: o min son, tag med dig dessa fyrtio mulåsnebördor, tillika med de tie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
