Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AU ED-DIN ABU-SH-SHAMAT.
179
Hon svarade: mellan solens nedgång och uppgång kunna underverk
inträffa, och af Gud utrustad var han, som sade:
Var Om, då du är utom dig af vrede, och var tålmodig, när olyckan hemsöker dig;
Ty natten går hafvande med händelser och föder underverk af alla slag.
Derpå stod hon upp, tillredde maten och dukade bordet, hvarelter de
åto och drucko samt voro glada och förnöjda; slutligen bad han henne
att spela och sjunga för sig. Hon fattade lutan och spelade så, att
hällebergen skulle hafva kunnat dansa i fröjd deröfver; strängarnas toner
täflade med Davids röst, och slutligen spelade hon öeh sjöng i raskaste takt.
Men under det de sålunda sutto glada och skämtande, muntra och
ftøjdeflilla, bultade det på porten, då hon sade till honom: statt upp och
se efter, hvem det är, som bultar! Han gick ued, öppnade porten, fann
fyra dervischer stående derutanför och sade till dem: hvad är er begäran?
— O min herre, — svarade en af dem, — vi äro främmande dervischer;
våra själars föda består i musik och skaldekonst, och vi skulle önska att
fa vederqvicka oss hos dig denna natt tills i morgon, då vi skola fortsätta
vår väg. Derigenom skall du erhålla välsignelse af Gud (hvars namn
vare prisadt!). Musiken är för oss det käraste, och bland oss finnes det
ingen, som icke kan utantill en mängd sånger och andra
skaldestycken. Ala ed-Din svarade: jag skall fråga först, inan jag kan släppa in
er. Han gick upp och underrättade Zubejdeh om saken, då hon sade:
öppna porten for dem! Han öppnade genast, förde dem in, bad dem taga
plats, helsade dem välkomna och satte fram mat åt dem. De ville dock
icke äta, utan en af dem sade till honom; o herre, vårt lifsuppehälle
består deri, att vi prisa Gud i våra hjertan och lyssna till sång med våra
öron, och af Gud ingifven var han, som sade:
Vi längta icke efter annat än att ß njuta samlifvets behag; men att äta är ett
kännetecken på de oskäliga djuren.
Nyss hörde vi en ljuf musik i din boning; men när vi trädde här
in, upphörde den; och nu skulle vi önska veta, huruvida den spelande var
en hvit eller svart slafvinna eller ett fruntimmer af stånd. — Ala ed-Din
svarade: det var min hustru, som spelade. Derefter berättade han för dem
allt, som händt honom, och sade till dem: min svärfader har ålagt mig
att betala tiotusen guldstycken såsom brudgåfva för henne, och jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
