Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 BERÄTTELSEN 011 ABU-L-HASAN DEN LUSTIGE,
stinna» Zubejdeh log, ehuru förtrytsam i sitt hjerta, och sade-, hum länge
ämnar du ännu skämta? Är det icke nog med att Abu-l-Hasan är död,
att <ta äfven skall anse min slafvinna som död, likasom skulle vi hafva
förlorat dem bägge, och att du skall säga om mig, att jag är föga
tänkande! — Khalifen svarade: sannerligen säger jag dig, att Nuzhet
el-Fuåd är den, som blifvit död. Men furstinnan Zubejdeh återtog:
sannerligen säger jag, att han icke varit hos dig, och att du icke sett honom.
Men helt nyss var Nuzhet el-Fuàd här hos mig, gråtande och veklagande
samt med sünderrifna kläder; jag uppmanade henne tül att hafva tålamod
och skänkte henne hundrade guldstycken med ett stycke sidentyg, och
jag satt der väntande på dig för att trösta dig öfver förlusten af din
umgängesvän Abu-l-Hasan den Lustige; det var till och med min afsigt att
sända bud efter dig. Khalifen log och yttrade: nqj, Nuzhet el-Fuàd är
död! Men Zubejdeh intöU: nej, ney, o min herre; Abu-l-Hasan är död.
Då blef khalifen vred; ådern mellan hans ögon började svälla, såsom
vanligt var hos medlemmarne af ätten Hashim, och han ropade åt Mesrur,
skarprättaren, sägande till honom: gack genast till Abu-l-Hasans hus och
se efter, hvilkendera af dem bägge som är död!
Mesrur skyndade genast dit Men khalifen sade till furstinnan
Zu-bqdéh: vill du våga ett vad med mig? Hon svarade .- ja, det vill jag, och
jag påstår, att Abu-l-Has&n är död. — Jag går in på vadet, — svarade
khalifen,— ech jag påstår, att den aflidna är Nu&het el-Fuåd; och vårt
vad skall vara, att jag sätter opp Nöjets Trädgård mot din Taflepaviljong.
Derpå satte de sig ned .för att afvakta Mesrurs återkomst med ftilktändiga
underrättelser. —. Mesrur å sin sida sprang, utan att stadna, till den
sidogata, der Abu-l-Hasans, hus var beläget. Der satt Abu-l-Hasan vid
fön-sliet, såg ut derigenom och blef varse Mesrur, huruledes han kom
springande utefter gatan. Då sade han till Nuzhet el-Fuåd: det ser ut, som
skulle khalifen, sedan jag skades ifrån honom, hafva begifvit sig till
furstinnan Zubqjdeh för att trösta henne, och som skulle hon vid hans
ankomst hafva stått upp och tröstat honom samt yttrat: måtte Gud gifva
dig riklig ersättning för förlusten af Abu-l-Hasan, den Lustige! Derpå har
khalifen sannolikt svarat: Nuzhet el-Fuåd är död. Måtte du länge
öfver-lefva henne! Men hon har invändti Nej, Abu-l-Hasan är död, din
umgängesbroder, — och han har återigen upprepat: nej, Nuzhet el-Fuåd är
död. Så hafva de envisats med hvarandra, och khalifen har blifvit vred,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
