Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EULER DEN UPPVAKNADE SOFVAREN.
17
och de hafva ingått ett vad, till följd hvaraf Mesrur, skarprättaren, blifvit
afsänd för att se efter hvem af oss som är död. Det blir derföre bäst,
att du lägger dig ned, på det han måtte se dig samt derom underrätta
khalifen, som på hans ord skall tro hvad jag sagt.
Nuzhet el-Fuàd var genast villig att lägga sig ned som död, och
Abu-l-Hasan höljde öfver henne med hennes sltya, satte sig ned vid
hennes hufvud och började gråta. Och si! Mesrur, eunuchen, trädde in j
Abu-I-Hasans hus, helsade honom och såg Nuzhet el-Fuåd ligga utsträckt
på golfvet. Han afslöjade hennes ansigte och utropade: det finnes ingen
Gud utan Allah! Vår syster Nuzhet el-Fuåd är död. Huru snart löll icke
ödets slag! Måtte Allah vara henne nådig och befria dig från allt ansvar!
— Derpå vände han tillbaka och berättade hvad han sett inför khalifen
och furstinnan Zubejdeh, men log, under det han talade. Då sade
khalifen till honom: detta är ingen tid för att le, du fördömde; utan säg oss,
hvilkendera af dem, som är död! Han svarade: vid Allah, o min herre,
Abu-l-Hasan är frisk, och ingen annan än Nuzhet-el-Fuàd är död. Då
sade khalifen till Zubejdeh: du har förlorat din paviljong på ditt vad.
Han log åt henne och tillade: berätta hvad du såg, o Mesrur! Mesrur
berättade: sannerligen säger jag, o furstinna, att jag sprang utan att stadna,
tilldess jag stod inför Abu-l-Hasan i hans hus; der fann jag Nuzhet
el-Fuåd liggande död, men Abu-l-Hasan satt gråtande vid hennes hufvud.
Jag helsade honom, tröstade honom, satte mig bredvid honom, aftäckte
Nuzhet el-Fuåds anlete och såg henne ligga död med uppsvullet
ansigte. Derföre sade jag till honom: för henne nu till grafven, på det vi
måtte be^ja för henne! Och han svarade: jà! Men jag lemnade honom,
på det han skulle reda hennes lik till dess jordafärd, och skyndade hit för
att meddela dig hvad jag sett. — Khalifen skrattade återigen och sade: berätta
det ännu en gång för din herrskarinna, som icke förstår att tänka sig före.
Men när furstinnan Zubejdeh hörde Mesrurs ord, blef hon vred och sade:
minst förstår den att tänka sig före, soin sätter tro till en slaf. Hon
utfor i skymfande ord mot Mesrur, medan khalifen fortfor att skratta-, men
Mesrur blef misslynt och sade till khalifen: den talade sanning, som sade,
att qvinnorna äro svaga både i förstånd och religionskunskap.
Men furstinnan Zubejdeh sade: o de Rättroendes Furste, du har
skrattat åt mig och haft mig till narr, och slafven här har bedragit mig
-TIM. M* E> NoU. |Y. B .2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
