Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH BED|A KL-DJSKAL.
189
skan att satta mig i ett helighus for att der (jena Gud (hvars namn vare
upphöjdt!) och begära hans misskund med mina begångna synder; men ’
denna min son Sqjf el-Muluk skall bli konung i min stad. J veten, att
han är en höfvisk ung man, som icke saknar erfarenhet i verldsliga
angelägenheter, utan är förståndig, utrustad med kunskaper samt rätfvis.
Det fir derföre min önskan, att nu gifva honom konungadömet, göra ho
nom till konung öfver er i mitt ställe samt sätta honom till sultan i
min stad. Sedan skall jag draga mig undan och dyrka Gud (hvars namn
vare upphöjdt!) uti ett helighus; och min son Syf el-Muluk skall bli
beklädd med högsta magten att döma imellan er. Hvad sägen j alla
derom? — Då stodo de alla upp, kysste golfvet inför honom, svarade och
sade: vi höra och lyda! — Och de tillade: o vår konung och beskärmare,
om du ville sätta öfver oss en af dina slafvar, så skulle vi lyda honom,
lyssna till dina ord och efterkomma din befallning, huru mycket mera då,
när det är fråga om din son Syf el-Muluk? Vi taga honom till vår
konung, vid våra hufvuden och våra ögon!
Nu uppstod konung Asim, Sal\våns son, steg ned ifrån sin thron,
lät sin son sätta sig upp på densamma, lyfte kronan från sitt eget
hufvud och satte henne på sonens samt omgjordade hans lif med den
kungliga gördeln. Och konung Asim satte sig på sitt konungadömes thron
bredvid sin son; men emirerna, vezirema och rikets store samt folket, alla
stodo de upp, kysste golfvet inför honom och sade den ena till den andra:
han är värdig herrskareväldet, och han är detsamma värdigare än någon
annan. De uppsände böner för hans segerrikhet och lycka; och Sqf
el-Muluk strödde guld och silfver öfVer folkets hufvuden, utdelade
heders-drfigter, skänker och gåfvor. Sedan någon kort tid förflutit, stod veziren
Fåris upp, kysste golfvet och sade: o emirer och j, rikets yppersta, veten
j, att jag är vezir, och att mitt ämbete som vezir tillträddes af mig för
långliga tider tillbaka, inan konung Asim, Safwäns son, var beklädd med
konungadömet, han, som nu afsagt sig väldet och uppdragit detsamma åt
sin son! De svarade: ja; vi veta, att du ärft ditt ämbete som vezir från
fader och förfäder. Han fortfor: men nu nedlägger jag sjelf detsamma
och bekläder dermed min son Saed, ty han är en förståndig, klok och
skarpsinnig ung man. Hvad sägen j alla derom? — De svarade: ingen
är lämplig att bli konung Sqjf el-MuIuks vezir annat än din son Saed;
Ta.cn orli En Pf.ll. V. B. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
