Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
-VEIIÅTTELSEN OM
jag icke sett hennes tårar üfVer att hon q fick gå i badet, och om jag
icke fruktat, att du skulle komma, och att hon skulle klaga för dig, så
att du skulle bli vred på mig, så skulle jag icke hafva följt henne diL
Och om icke furstinnan Zubqdeh hade blifvit uppretad emot mig samt
tagit nyckeln med våld, så skulle jag icke hafva tagit fram fjäderhamnen,
om man än skulle hafva hotat mitt lif; men, o min son, du vet, att
ingen kan i magt täfla med khalifen. När fjäderskruden lemnades åt henne,
teg hon och vände den på alla sidor, för att se efter, att ingenting deraf
kommit bort; och snart såg hon, att ingenting derpå hade blifvit skadadt.
Deröfver blef hon glad, tog till sig sina barn, band dera fast kring sitt lif
och iklädde sig fjäderskruden, sedan Zubejdeh tagit af sig sjelf och iklädt
henne allt hvad hon hade på sig, för att dermed hedra henne och uttrycka
sin beundran öfver hennes skönhet. Men så snart hon iklädt sig
fjäderskruden, ristade hon på sig och blef till en fogel; i denna skepnad gick
hon fram och tillbaka i palatset, medan allas ögon stodo på henne, och
alla beundrade hennes skönhet. Derpå flög hon upp och satt stilla uti
salens hvalf samt kastade derifrån en blick ned på mig och sade: när
din son kommit, och skilsmessans nätter göras honom långa, när han
önskar att se mig samt kärlekens och trånadens begär vaknat upp hos
honom, då skall han öfvergifva sitt hem och begifva sig till öarna
Wåk-Wåk. — På detta sätt betedde hon sig under din frånvaro.
När Hasan hörde dessa sin moders ord, uppgaf han ett ljudeligt
anskri och föll vanmägtig till golfvet. I detta tillstånd förblef han till
dagens slut; men när han kommit till sans igen, slog han sig för sitt
ansigte och slingrade sig på golfvet som en mask. Hans raoder satt
gråtande vid hans hufVud ända till midnatten; och när han något hemtat
sig, började han häftigt gråta och uppreipade följande:
Sladna och se, huru del står till med honom, hvilken du öfvergifvit; måhända skaU
du hafva misskund eder all din grymhet.
Ty om du ser honom, skall du icke känna honom igen, ja, vid Allah, skall du
aldrig tro dig hafva sett honom förr.
Han dör af kärlek till dig och skulle räknas bland dc dödas tal, om man rcke
hörde hans suckan.
Tro icke, au skilsmessan från dig är lätt; den Sr tung för älskaren, ocb lättare
vore honom döden.
När ban slutat tala, stod han upp och böljade åter vaßka omkring
uti huset Så fortfor han àtt sörja, gråta och sucka under en tid af fem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
