Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIASAN AF BASRAH.
51
Dermed fortsatte han sin resa både natt och dag, tilldess han
kommit till Baghdad, Fridens Hem, och de Abbasidiska khalifernas heliga
sflte; men han visste icke hvad som händt efter hans afresa ifrån
denna stad.
Han gick in i sitt hus och till sin moder, for att helsa henne. Då
såg han, att hon blifvit blek och utmagrad af ytterlig sorg och
sömnlöshet, af suckar och gråtande; hon syntes vara endast skinn, hud och ben och
var icke i stånd att tala. Hasan lät sina kameler vända tillbaka och
gick till sin moder; när han såg henne i detta tillstånd, började han gå
omkring i huset fur att uppsöka sin hustru och sina barn; men efter dem
kunde han icke finna något spår. Han kastade derefter en blick in i
lönrummet och såg detta öppet; kistan stod likaledes öppen, och
fläder-hamnen fanns icke deri. Deraf förstod han, att hon kommit i besittning
af fjäderhamnen och flugit dädan samt tagit sina barn med sig. Han
vände derföre tillbaka till sin moder, hvilken nu hemtat sig från sin
van-magt, och frågade henne om sin hustru och sina barn; men hon grät
och sade: o min son, måtte Gud gifva dig rik ersättning för det du
förlorat i dem! Här ser du deras tre grafvar! — När Hasan hörde dessa
sin moders ord, uppgaf han ett ljudeligt anskri, svimmade och förblef i
detta tillstånd från dagens begynnelse till middagen. Derigenom ökades
hans moders sorg, och hon förtviflade om hans lif. När han kommit till
sans igen, grät han, slog sig för sitt ansigte, slet sina kläder sönder och
vankade omkring i huset som en vanvettig, under det han utropade:
Mången bar Ore mig Hilt tårar vid skilsmessan qval; lefvande och döda hafva
lidit saknadens smirta;
Men sådana känslor, som de, hvilka nu vexla i mitt bröst, har jag hvarken hört
omtalas eller erfarit.
När han uppläst dessa verser, fattade han sitt svärd, drog det, gick
fram till sin moder och sade till henne: vill du icke berätta mig sanna
förhållandet med allt detta, skall jag slå ditt hufvud af och sedan taga
Äfven mitt eget lif. Då sade hon: o min son, gör icke det, så skall jag
säga dig allt! Hon tillade: stick ditt svärd uti slidan och sätt dig ned,
på det jag måtte berätta hvad som händt! När han nu stuckit svjrdet
uti slidan och satt sig ned bredvid henne, berättade hon honom
alltsammans från begynnelsen till slutet och sade till honom: o min son, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
