Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABU sir och abd kir.
165
Men han vilje ictø taga emot någon af dem. Han hade svarta slafvar
och slafvinnor, o«h han samlade otroliga rikedomar.
Vi återvända nu till Abu Sir. Nar Abu Kir hade slutit dörreB till
efter honom, tagit hans penningar, gått sin kos och lemnat honom qvar
i hans krankhet och sanslöshet, låg han uti härberget med dörren stängd
och förblef så uti tre dagars tid. Då varseblef dörrvaktaren i khanen, att
dörren var stängd, meu såg ingen af de bägge hyresgästerna på hela
dagen eller hörde någonting om dem. Derföre sade han vid sig sjelf:
kan-ske hafva de begifvit sig härifrån, utan att betala hyran för sitt härberge,
eller äro de döda; eller hur kan det förhålla sig med dem? Han gick
fram till den igenlåsta dörren, hörde, huru barberaren jemrade sig deri nan före,
och såg, att nyckeln satt uti låset, som var af trä. Derföre öppnade ban
dörren och gick in; der såg han den sjuka barberaren och sade till
honom: ingenting ondt skall dig vederfaras. Hvar är din kamrat? —
Barberaren svarade: vid Allah, jag har först i dag hemtat mig från den
dvala, hvari jag fallit genom sjukdomen; då ropade jag; men ingen
sva-rada mig. Jag besvär dig vid Allah, o min broder, att du måtte taga
fram penningpungen under min hufvudgärd, derur taga fem nusf samt för
dem köpa någonting, hvarmed jag kan uppehålla mina krafter, ty jag är
ytterligt hungrig. — Dörrvaktaren sträckte ut sin hand och tog
penning-pungen, men fann den vara tom; derföre sade ban till. barberaren:
sannerligen, pungen är tom; det finnes ingenting deri. Då förstod Abu Sir,
barberaren, att Abu Kir hade tagit hvad som fanns deruti och rymt sin
kos; och han sade till dörrvaktaren: har du icke sett till min kamrat?
Svarade han: på tre dagar har jag icke sett till honom, och jag trodde,
alt du hade rest tillika med honom. Barberaren svarade: vi hafva icke
rest; men han hade lust till mina penningar, tog dem och rymde sin kos,
nftr han såg mig ligga kränk. Derpå började han gråta och veklaga.
Men dörrvaktaren i khanen sade till honom: ingenting ondt skall dig
vederfaras; men han skall af Gud undfå vedergällningen för hvad han gjort.
Derpå gick dörrvaktaren och kokade åt honom något soppa, hvaraf han
lade. för honom en tallrik; han vårdade honom hela tvänne månader och
uppehöll honom på sin egen bekostnad, tilldess han föll i en stark
svettning^ och Gud gjorde honom helbregda från den krankhet, hvaraf han
hade lidit. Då reste han sig upp på sina fötter och sade till
dörrvaktaren i khanen: om Gud (hvars namn vare upphöjdt!) sätter mig i stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
