Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
berättelsen ön
dertill, skall jag belöna dig lör dina välgerningar emot mig; men ingen
kan belöna dig tillfyllest, annat än Gud i sin godhet. Dörrvaktaren
svarade: prisad vare Gud för ditt återställande till helsan! Jag har gjort
dig denna tjenst, blott af längtan att få se den Allgode Gudens anlete.
Derefter lemnade barberaren khanen och vandrade igenom gatorna; mea
ödet förde honom till den bazar, der Abu Kir hade sitt färgeri. Der såg
han de af mångfaldiga färger prunkande tygerna, som hängde utanfà
färgeriet, samt huruledes folket skockade sig tillhopa och hade sin fröjd
af att beskåda dem. Han vände sig till en man af stadens invånare och
sade till honom: hvad är detta för ett ställe, och hvi ser jag folket saml»
sig här? Den tillfrågade svarade: detta är sultanens färgeri, hvifket han
låtit anlägga åt en främling, vid namn Abu Kir; och så snart denne
färgat ett tygstycke, samla vi oss deromkring och fröjda oss med att
betrakta profven af hans konstfärdighet, ty uti vårt land finnes det inga
färgare, som förstå att anbringa sådana fiirger, och’det och det har händt
honom med de färgare, som finnas här uti staden. Han berättade honom
hvad som tilldragit sig mellan Abu Kir och färgrarne, samt huruledes han
klagat öfver dem hos sultanen, hvilken derefter lyelpte honom, byggde
detta färgeri åt honom samt gaf honom många rika skänker; och han
meddelade Abu Sir allt hvad som hade händt.
Då blef Abu Sir glad och sade vid sig sjelf: prisad vare Gud, som
bistått honom, så att han blifvit en förnämlig handelsman! Mannen Sr
sannerligen att ursäkta. Sannolikt har han icke haft tid att tänka på dig
för detta sitt arbete skull, utan har han glömt dig; men du betedde dig
vänskapligt emot honom och behandlade honom ädelmodigt, när han icke
hade någon sysselsättning; när han nu får se dig, skall han derföre bfi
belåten och handla ädelmodigt emot dig, såsom du handlat emot honom.
— Derpå gick han fram till lärgeridürren och såg Abu Kir sittande på
en hög dyna på en stenbänk vid dörren till färgeriet, klädd såsom det
kunnat anstå en konung; men framför honom stodo fyra svarta slafvar
och fyra, hvita mainluker, alla klädda i dyrbar klädebonad. Han såg
likaledes -arbetsfolket, tio svarta slafvar, sysselsatta med arbetet, ty nfir Abu
Kir köpt dem, hade han lärt dem konsten att färga; men han sjelf satt
mellan kuddarna, som hade han varit en stor vezir eller en mägtig
konung, gjorde ingenting med sin egen hand, utan blott sade till dem: gören
det och det! Abu Sir ställde sig framför honom, inbillande sig, att, blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
