- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VI. Bandet /
257

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BERÄTTELSEN OM MAARUF.

257

så dyrbar som du, antingen du Br rik eiler fattig; men det är min
önskan, att du måtte säga mig hvad din afsigt var med dessa ord. —
Han svarade: det var min afsigt att pröfva dig, på det jag måtte se,
huruvida din tillgifvenhet var upprigtig, eller om du af snikenhet och
begär efter denna verldens egodelar blott låtsade älska mig; men eftersom
din karlek Br sann, finner jag mig lycklig deraf. Jag känner nu ditt
värde. — Derefter begaf han sig till ett enskildt gemak och gned
signet-ringen, då Abu-s-Sa’adftt genast infann sig och sade till honom: till din
tjenst! Begär hvad dig täckes! — Han svarade: jag begär, att du från
skatten hemtar en dyrbar klädning åt min gemål, tillika med nipper och
deribland ett halsband af fyrtio ojemförliga ädelstenar. Han svarade: jag
hör och lyder! Han infann sig genast med det, som han blifvit tillsagd
att anskaffa, och sedan Maaruf afskedat anden, begaf han sig med
kläderna och nipperna in till sin gemål, lade alltsammans framför henne och
sade till henne: tag detta och ikläd dig det; helsad vare du! Men när
hon såg allt detta, var det nära, att hennes förstånd öfvergifvit henne, så
glad blef hon; och bland nipperna fann hon två fotringar af guld,
inlagda med ädelstenar, ett verk af trollkarlarna, tillika med armband,
öron-ringar och en näsring, som icke kunde köpas med hvilka skatter sotn
helst. Hon iklädde sig klädebonaden och nipperna samt yttrade: o min
herre, detta skall jag förvara att nyttjas på fester och högtidsdagar. —
Men han svarade: bär dem hvarje dag, ty sådant har jag i mängd utom
detta. När hon iklädt sig alltsammans, och slafvinnorna fingo se henne,
blefvo de glada och kysste hennes händer. Då skildes han ifrån dem,
begaf sig åter till det enskilda gemaket och gned signetringen. Åter
infann sig tjenaren, och till honom sade Maaruf: skaffa mig etthundrade
klädningar med alla de guldnipper, som höra till dem! Anden svarade:
jag hör och lyder! — samt infann sig med klädningarna, hvardera med
dertill hörande prydnader af guld; och Maaruf tog dem samt ropade åt
slafvinnorna. De infunno sig, och han gaf hvardera ibland dem en
klädning, hvilka de iklädde sig och syntes lika sköna som Huris; men
drottningen var ibland dem som månen bland stjernorna. En af slafvinnorna
underrättade om allt detta konungen, som infann sig hos sin dotter och
såg, att hon och hennes slafvinnor voro förvånande praktfullt utstyrda,
och han förundrade sig på det högsta deröfver.

Toitn «cl> Sn Natt VI. B 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/6/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free