Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESÅTT ELSEN OM MAARUF.
271
Och sannt säger skalden:
Jag vet icke, när jag reser till ett land och söker lyckan, huruvida jag skall
möta
Den lycka, son jag söker, eller den olycka, som förföljer mig.
Konung Maaruf sande nu och lät kalla den bonde, som varit hans
värd, under det han var en flykting; och när mannen kom, upphöjde han
honom till vezir på sin högra hand och till sin rådgifvare. Han fick veta,
att mannen hade en dotter af utomordentlig skönhet och älskvärdhet samt
de yppersta egenskaper, och med hennne förmälde han sig. Efter en tid
förmälde han äfven sin son. Och de tillbragte uti lång tid det
lyckligaste lif, deras dagar voro ljufva och deras glädje var ostörd, tilldess de
besöktes af honom, som gör ett slut på glädjen och skitøer vänner åt,
som föröder blomstrande hus samt gör söner och döttrar fader- och
moderlösa. — Upphöjd vara fullkomligheten hos den Lefvande, som icke
dör, och som i sina händer har nycklarna till det välde, som är
uppenbart, och det välde, som är fördoldt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
