Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
BERÄTTELSEN om MAARUF.
hon ringen och ämnade sig ut. Men gossen stod gömd bakom dörren,
och nar hon trädde ut derigenom, beskådade hon ringen, vände honom i
sin hand och ämnade just gnida honom. Då lyfte gossen sin hand med
svärdet och högg henne öfver halsen; hon uppgaf blott ett enda |jod
och föll ned död.
I detsamma vaknade Maaruf och såg sin hustru ligga framstupa i
sitt blod, men sin son stående bredvid henne med draget svärd i handen.
Då sade han till honom: hvad vill detta säga, o min son? Han svarade:
o min fäder, huru ofta har du icke sagt till mig: i sanning, ditt svärd
är förträffligt; men du har icke varit i drabbning dermed och icke dermed
skurit något hufvud af. Men jag svarade dig: det skall icke fela, att jag
dermed skall afhugga ett hufvud, som förtjenar det. Si! nu har jag
dermed afhuggit ett hufvud, som sådant förtjenat. Och han berättade
honom hela förhållandet. Derpå letade han efter signetringen, men såg
honom icke. Han upphörde dock icke att undersöka hennes person, förin
han blef varse ringen i hennes knutna hand. Maaruf mottog densamma
af honom och sade till gossendu är min son utan allt tvifvel och
ovisshöt. Måtte Gud befria dig från all sorg i denna verlden och i den
mande, eftersom du befriat mig från denna nedriga qvinna! Hennes
uppförande ledde endast till hennes förderf; och af Gud ingifVen var ban,
som sade:
När Gad med sin hjelp befordrar en menniskas verk, blir uti hvilket faR son
helst hennes önskan lätteligen uppfylld;
Me» om Gud icke förunnar menniskan sitt bistind, Mir hennes eget strlfmd?
det f9r«ta, som Under bonne till förderf.
Derpå ropade konung Maaruf till några sina tjenare, som skyndade
till honom, och för hvilka han berättade hvad Fatimeh El-Orrah hade
gjort, hvarefter han befallde dem att taga liket och lägga det afeides till
morgonen. De verkställde hans befallning, och han tillsade ett antal
eunucher att taga vård om liket, hvarefter detta tvåddes och sveptes samt
högtidligen begrafdes. Hennes ankomst från Kairo var sålunda endasten
resa till hennes graf: Af Gud ingifven var han, som sade.-
Vi trampa i de spår, som Äro bestämda tör oss; den, hyars vig Sr bestimd, mi*’
trampa den.
Den, hvars död enligt Guds vilja skall inträflh i et» land, skall icke dö i »tø»
annat land Sn delt*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
