Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följande morgonen bröt hären upp tiH Konstantinopel, medan konungarne,
veziren, Dsat Dawahi och de hundrade riddarne, åtföljda af tjenare ocb mulor, togo
vägen till klostret för att hemta patriarchens skatter. Dsat Dawahi hade redan förut
på en fogels vingar skrifvit en underrättelse om sitt anslag till kejsar Feridun och
anmodat honom att på hemliga stigar till klostret sända tiotusen man, att öfverfalla
konungarne. »Jag skall, — så slutade hennes skrifvelse, — åt Musulmännen
öfverlemna klostrets dyrbarheter och låta dem döda ensittaren Matruch; han måste falla
ett ofTer för Christenheten.» — Kejsaren afsände tiotusen ryttare till klostrets
grannskap, och när Musulmännen anlände dit samt Matruch kom dem till möte, blef han
på Dsat Dawahis tillsägelse genast nedhuggen af Sharr-kån. Musulmännen
bemägti-gade sig alla klostrets dyrbarheter, men då ingen Xamtbil kom, väntade Sharr-kån i
tre dagar, efter hvilkas förlopp han lät ar sin broder öfvertala sig att återvända tUl
hären och uppsöka Tamthil, sedan Konstantinopel blifvit eröfradt. Dsat Dawahi lade
sig icke deremot; men knappt hade de från klostret kommit ned i en trång dal,
förrän de sågo sig omringade af tiotusen otrogna. Sharr-kån beslöt att angripa
fienden; men Du el-Mekån rådde, att man skulle förskansa sig i någon grotta, hvarpå
det fanns öfverflöd i dalen. Dsat Dawahi uppmanade dem deremot att strida,
emedan, om de ock stupade, de såsom martyrer kunde vara säkra om paradiset, ocb
Sharr-kån angrep med häftighet den öfverlägsna fienden, understödd af Du el-Mekån,
som likaledes tappert högg in på de Christna. Striden varade hela dagen, och när
natten bröt in, drog sig Sharr-kån, som hade blott fem och fyrtio ryttare qvar,
undan i en grotta. I början blef han bestört, då ban icke såg dervischen; men denne
kom snart och medförde hufvudet af den Grekiska fälthöfdingen, som blifvit fälld af
en Musulman, och hvars hufvud Dsat Dawahi afskurit på slagfältet. Hon förklarade,
att hon hela dagen kämpat för att vinna martyrdöden, och erbjöd sig att samma natt
på en genstig underrätta Musulmännen om deras belägenhet och hemta hjelp.
Sharr-kån frågade, huru hon ville komma derifrån, när alla tillgångar till lägret voro
sper-rade; men hon log och sade: — Gud skall göra mig osynlig för den ena och betaga
den andra modet att göra mig förnär. — Hon lofvade tillika att göra både
Sharr-kån och hans broder osynliga, om de ville följa henne; men mer än två kunde hon
icke beskärma. — Sharr-kån ville qyarstadna hos sina trogna; men man öfverenskom,
att Du el-Mekån och veziren skulle följa med för att hemta hjelp. — Dsat Dawahi
bad dem nu vänta, medan bon ginge ut att speja, gick ned i Grekernas läger
och aftalade der, att hennes följeslagare icke skulle gripas, förrän de kommit midt i
lägret, samt begaf sig sedan tillbaka till Musulmännen. Du el-Mekån och veziren
Tuico och Ën Milt. VII B. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
