- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
76

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76

dade lig Kana med ritt svärd, fattade lansen, satte sig upp på sin bäst Katul och
red genom staden, skon ocb lysande som fullmlnen. Vid stadsporten möttes hau af
Beduinen Sabach och föreslog denne att åtfölja sig, hvartill Sabach genast var villig.
Be vandrade fyra dagar i öknen, lefde af gazeller, som de nedlade, och drucko ur
källorna; på femte dagen kommo de till ett högt berg, vid hvars fot allehanda grönt
vexte samt hästar och boekap betade. Kana beslöt att bemägtiga sig hela hjorden,
och när Sabach af fruktan för de densamma vaktande |lafvarne afrådde bonom
derifrån, störtade han som ett ungt lejon in i hjorden och dref framför sig både
bo-Dkapen och slafvarne. Snart blef ban dock omringad af en stor skara slafvar,
anförde af en Turkisk riddare, som trängde in på Kana och ropade till honom: ve dig I
Om du visste, hvem denna hjord tillbör, skulle du aldrig hafva gjort detta; vet, att
den tillhör de Tscherkassiska bjeltarne, femtio till antalet, dem ingen sultan ännu
förmått kufYä! I denna trakt har en bäst blifvit stulen ifrån dem, och de harva
svurit att icke vika härifrån, inan de fått honom åter; derföre betar deras boskap ännu
bär, medan de uppsöka röfvaren.

När Kana detta hörde, sade ban: här är hästen, om hvilken du talar; han
tillbör mig, och hvad viljen J nu med mig t — Han ropade i örat på sin häst Katul,
angrep riddaren och de öfriga, nedhögg somliga och tvang de andra att drifva
hjorden framför sig. Nu förenade sig Sabach med Kana; men plötsligen störtade femtio
riddare fram emot honom likt vredgade lejon, och nu flydde Sabach undan. De
remtio riddarne omringade Kana från alla håll och frågade, hvart han ämnade sig med
hjorden. Kana svarade: släppen mig fram eller kämpen med mig! Denna hjord
försvaras af ett lejon, en hjelte, hvars svärd hugger ned allting. Dermed angrep han
dem och genomborrade ett par af dem, då deras höfding, — Kadasch var hans namn,
— trädde fram emot honom. Kadasch sökte injaga skräck hos sin motståndare
genom skrytsamma ord; men Kana uppgaf sitt namn och sin börd samt hade snart
öfvervunnit Kadasch, hvars hufvud den nu åter framkommande Sabach afskar ocb
satte upp på sin lans. Elter vunnen seger vände Kana och Sabach om till Baghdad
med hjorden, och alla stadens invånare fröjdades, när de sågo det rika bytet samt
den fruktade röfrarens hufvud uppsatt på lansen. När Kana berättade alla sina
äfventyr, blef han mottagen med största vördnad, och ett talrikt följe beledsagade
bonom till palatset, der han utdelade rika skänker. Hen konung Sasan sammankallade
sina rådgifvare och meddelade dem sina hemligaste tankar. — Veten, — sade han,—
att Kadasch’s död genom Kana hotar vårt land med förderf, ty Turkarne ocb
stammarne i öknen skola hämnas Kadascb’s död. J veten ock, att veziren Dendan
sam-mansvurit sig emot mig ocb med-en del af hären viU uppsätta Kana på thronen, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free