Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Eller en stund skingrades stoftmolnet, och man såg en svart bäst, som i pannan hade
en hvit fläck, liknande ett rundt silfvermynt. Vacker genom sin hvita fläck i
pannan, skönt tecknad med hvitt närmast hofven, med smärta ben och högt gnäpgande,
stadnade hästen icke i sitt lopp, förrän han kommit till det unga lejonet. När det
unga lejonet såg honom, beundrade det hästen och sade till honom: hvad är ditt
slägte, du majestätiska djur, och hvarföre flyr du på detta sätt i denna stora och
vidsträckta öken? — O herre öfver de vilda djuren, — svarade hästen, — jag tillhör
hästarnas slägte, och anledningen till min flykt är den, att jag rädes för Adams son.
Det unga lejonet förvånades öfver hästens ord och svarade: säg icke så, ty det är
opassande för dig! Du är stor och stark; huru kan då du frukta för Adams son,
oaktadt din kropps storlek och snabbheten i (litt lopp, när jag, hvars kropp är liten,
beslutit att gå Adams son till mötes, att angripa honom, äta bans kött samt göra ett
slut på rädslan hos denna stackars anka, så att hon måtte kunna vara trygg i sitt
hem. Nu har du kommit hit, brutit mitt mod genom dina ord och afskräckt mig
från det, som jag ämnat göra, ty jag ser, att Adams son öfvervunnit dig till trots för
din storlek, att han icke fruktat för din höjd och ditt omfång, fastän, om du skulle
sparka bonom med din hof, du skulle döda honom, och han icke skulle kunna stå
dig emot, utan du skulle låta honom dricka förderfvets kalk. — Hästen log, när han
hörde dessa det unga lejonets ord, och sade: långt, långt ifrån min magt är det att
besegra honom, du son af konungen! Låt icke min höjd, mitt omfång eller min
storlek bedraga dig med hänseende till Adams son, ty hans utomordentliga slughet
och list hafva lärt honom att åt mig bereda mig någonting, kalladt ett rep, och
tvänne sådana rep, förfärdigade af palmträdets trådar samt kringlindade med filt,
lägger han omkring mina fyra fötter samt binder mig med hufvudet vid en hög stake.
Der får jag slå fastbunden, ur stånd att lägga mig ned eller att sofva. Men när han
Önskar rida mig, så förfärdigar han af jern någonting, kalladt stigbyglar, hvari han sätter
sina fötter, och lägger på min rygg någonting, kalladt en sadel, hvilken han med
två gjordar fäster inanför mina framben; men uti min mun lägger han en tingest ar
jern, kallad ett betsel, och slår mig i sidorna med sina stigbyglar, tilldess blodet
kommer ut. Spörj ickc, o son af sultanen, hvad jag lider af Adams son; ty när jag
blifvit gammal och mager samt är ur stånd att springa fort, säljer han mig till
mjölnaren, som låter mig gå i qvarnen; der får jag arbeta natt och dag, tilldess jag blir
sjuk och svag af ålderdom, då han säljer mig till slagtaren, som slagtar mig; denne
afdragcr min hud, rycker ut min svans och säljer den till den, som förfärdigar
siktar; men mitt fett smälter han till ljus. — När det unga lejonet hörde dessa hästens
ord, blef det ännu mer retadt och förtörnad! samt yttrade till honom: när skilj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
